CV - Mats Hermansson

Mats Hermansson född 57, prästvigd 92, domprost i Visby 2008.

Biskopsgatan 3, 621 55 Visby
0703-413910
mats.hermansson@svenskakyrkan.se
Blogg: www.svenskakyrkan.se/domprostmats

Uppväxt och tro
Jag växte inte upp i en familj som gick i kyrkan. Min första intryck av kristen tro fick jag dels av min farmor och dels genom olika verksamheter hos de flesta frikyrkorna i min barndoms Örebro. Min första kontakt med Svenska kyrkan var konfirmationstiden. Och så var jag fast. Kyrkans Ungdom kom att ta stor del av min gymnasietid i anspråk. Jag fick ansvarsuppgifter i kyrkan och socialiserades liksom in i gemenskap och tro. Hela tiden fick jag nya förtroenden och växte med uppgiften. Plötsligt när jag gick i nian kallade jag mig själv kristen, och kände mig väldigt bekväm med det. Under uppväxten hade vi ett mycket aktivt ungdomsarbete i min församling i Örebro. Det var något varje veckodag.

Familj
Jag är gift med Ylva Liljeholm sedan 1997. Hon arbetar inom Visby kommun och Film på Gotland. Vår son August är 13 år och går i 7:an. Hans storasyster, Hanne 25 år, är dramapedagog och bor i Göteborg.
Båda mina föräldrar är döda. I föräldrargenerationen finns bara min svärmor kvar. Jag växte upp med en bror som var 11 månader yngre än mig. Min pappa arbetade, som alla mina kompisars pappor, på skofabrik när jag växte upp. Mamma var undersköterska på sjukhuset och fackligt aktiv inom Kommunal.

Utbildning och praktik
Jag växte upp i en social miljö där det långt ifrån var självklart att jag skulle läsa på universitet. Så småningom blev det ändå så. Det berodde till stor del på att jag blivit aktiv i Kyrkans Ungdom och fått nya vänner, vidgat perspektiv och större tilltro till min egen förmåga. Jag började läsa teologi vid Uppsala universitet 1980 med sikte på att bli präst. Jag lät studierna ta tid. Jag läste en del extra – dramatik, konst och forskade i missionsvetenskap – det blev en teologie licentiats examen, ”Mission i retur” (1998). Jag hade en rad studieuppehåll då jag reste i tredje världen eller arbetade inom kyrkan, bland annat på dåvarande Svenska kyrkans mission i Uppsala (två omgångar) och inom Kyrkans Ungdom på nationell nivå. Jag var också prästpraktikant i sammanlagt över två år i 5-6 olika församlingar.
2008 Förberedande chefs- och ledarskapsutbildning, Strängnäs stift och PU Organisationsutveckling.

Tjänster i Kyrkan
1981-82 Bli Kamrat med Zimbabwe
Jag var initiativtagare och projektledare för ett samarbetsprojekt mellan Lutherhjälpen, SKM, SKS, Sigtuna folkhögskola och Kyrkans Ungdom. Det handlade om Svenska kyrkans internationella arbete och innehöll en resande folkhögskolekurs. Det var ett samarrangemang med den Lutherska kyrkan i Zimbabwe. 20 ungdomar deltog i den ettåriga folkhögskolekursen varav halva tiden var förlagd till Zimbabwe. Kursen följdes av flera internationella kurser i kyrkans regi.

1992-2001 Församlingspräst
Jag prästvigdes 1992 för Strängnäs stift och fick tjänst i Örebro Nikolai församling. Tillsammans med min prästvigningskompis placerades jag i en ny stadsdel där jag fick vara med och etablera församlingens närvaro. Det var ett spännand pionjärarbete. I centrala staden finns den gamla katedralliknande Sankt Nicolai kyrka. Jag fick i uppgift att utställningsanpassa kyrkorummet och arrangera utställningar med aktuell bildkonst i rummet från 1200-talet. Detta gav församlingen ytterligare ett språk att kommunicera på. Det blev många utställningar och nya spännande möten med en ny del av stadens befolkning. Verksamheten fortsätter än idag.

2001-2007 Missionsteolog
Missionsteolog på Internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Jag arbetade framförallt med att förbereda skrivelser och olika dokument, jag skrev många olika texter för kyrkans räkning. Dessutom fanns jag i följande:
- Folkbildning omkring missionsbegreppet. Jag var med och tog fram studiematerialet ”Både här och där” som en resurs i Svenska församlingars arbete med sin egen uppgift.
- Två konstutställningar, ”Världens Kristus” och ”Made in Asia” med konst från den världsvida kyrkan. Utställningarna var tänkt som resurs för Svenska kyrkans reflekterande kring Kristus och vår Kristusbild. Båda utställningarna visades bland annat i Skara domkyrka.
- Rekrytering, utbildning och fortbildning av Svenska kyrkans utsända medarbetare runt omkring i världen.

2008- … Domprost, Visby
I snart fyra år har jag tjänat som domprost i Visby. Det är ett framåtsyftande arbete i en levande församling tillsammans med många goda medarbetare. I församlingsarbetet har betoningen legat på: Små grupper för goda samtal, en satsning på konfirmandarbetet, vardagsmässor, diakonala nysatsningar och mycket mer. Jag har varit med och initierat två nya saker i Visby som har relevans för hela vår kyrka:
- Gotlands kyrkvecka – en årlig mötesplats där kyrkfolk från hela Svenska kyrkan kan mötas för att lära och inspireras av goda exempel runt om i vår kyrka. Devisen är – Teologi gör vi tillsammans. Under Gotlands kyrkvecka delas priset Årets förnyare i Svenska kyrkan ut.
- Kyrkans närvaro under den årliga Almedalsveckan har blivit tydligare under de senaste fyra åren. Bland annat står församlingen värd för Nikodemussamtal under valven i domkyrkan varje kväll under veckan. Dagens parti, representerad av en hög företrädare, finns i ett angeläget samtal om tro och politik. Domkyrkan finns med i samtalen om de viktiga framtidsfrågorna.

Detta är tjänster som alla har berikat mig - jag har lärt mig mycket om kyrkan och hennes möjligheter och utmaningar.

Förtroendeuppdrag i urval
Under skoltiden var jag aktiv både genom att vara med i elevrådet på högstadiet och ordförande under gymnasiet. Under gymnasietiden var jag också Ordförande i ekumeniska ungdomsrådet i Örebro under ett år.

- 76-81 Kyrkoråd i Örebro Olaus Petri församling (lite osäker på årtalen)
- 86- 95 Styrelsen för Svenska kyrkans mission
- mitten av 90-talet, drygt en mandatperiod, Stiftsstyrelsen Strängnäs stift
- Sedan 2008 vice ordförande i domkapitlet och med i stiftsstyrelsen i Visby stift.

Böcker
Egna böcker:
- Brytpunkter, om kristen tro och dess konsekvenser, Verbum 1989
- Mission i retur, Licentiatavhandling, SIM 1999
- Gränsöverskridande – om trons förnyelsekraft, Verbum 2003
- Sankta Maria, om Visby domkyrka, Visby domkyrkoförsamling 2010

Medskapare i följande böcker:
- Vem ska styra församlingen? Studiematerial, Kyrkans Ungdom 1978
- En Afrikansk resa – ett pedagogiskt äventyr, Resande skolan 1982
- Bli kamrat med Zimbabwe, studiebok om Zimbabwe, KU 1984 (red)
- Sydafrika, teologi och apartheid, temarapport Uppsala universitet 1986
- Kyrkan på ängen, Nikolai församling Örebro 1994
- Öppnar konsten kyrkan? Mitt i församlingen 1997
- Både här och där – ett material om församlingens uppdrag, Svenska kyrkan 2006
- Made in Asia – Kristustolkningar. Utställningskatalog, Svenska kyrkan och tidskriften Hela Jorden 2007

Artiklar i urval:
- Gemensamhetens möjlighet i Dela med varandra, Nordiska ekumeniska institutet 1985
- Gränsöverskridande mission i Till hela världen på Kristi sätt, Svenska missionsrådet 1990.
- Bönbok, Svenska kyrkan 2010

Dessutom:
- Olika artiklar i Svenska kyrkans missions årsbok och Strängnäs stifts årsbok
- Artiklar i dagspress och kyrklig press.
- Under ca 15 år skrev jag regelbundet en krönika i Nerikes Allehanda i Örebro, först en gång i månaden sedan var 14:e dag.

- Regelbundna bloggtankar. Besök min blogg: http://blogg.svenskakyrkan.se/domprostmats/

Utnämningar
- SKS pris två gånger, som del i ”Bli kamrat med Zimbabwe” och själv, under 80-talet.
- Årets Strängnässtiftare, Resestipendium Stiftsstyrelsen 1995

Om Kyrkan
Några saker är centrala i mitt tänk omkring kyrkan. Förutom vikten av ett gott barn - och ungdomsarbete, en levande diakoni med ett stort samhällsengagemang samt kyrkans världsvida natur vill jag förutom Kyrkans kulturarv lyfta fram gudstjänsten som viktigt för framtiden.

Gudstjänstens betydelse
Jag har firat gudstjänst regelbundet sedan min konfirmation 1972. Kanske är det framförallt i altarets närhet när vi bryter brödet och delar vinet mellan oss som jag tydligast får en bild av vad det är att vara kristen – vad det är att vara människa. Till altaret kommer jag med min brustenhet, med min sorg över att inte räcka till - jag går därifrån styrkt och helad av Guds närhet och ser nya möjligheter till ett liv i försoning.
Min egen erfarenhet av att finnas i ett uppbyggligt gudstjänstsammanhang gör att jag vill verka för ett fortsatt rikt gudstjänstliv. Vi människor behöver riter, symboler och bilder att hänga upp vårt liv på och för att förstå att vi finns insatta i något mycket större. Delaktighet är centralt för allt gudstjänstliv. I gudstjänsten tydliggörs att det finns en verklighet som jag inte kan ta på – men ändå räkna med.

Kyrkan som medvandrare
När det gäller kyrkans liv är jag just nu inspirerad av evangelisten Lukas berättelse om hur kyrkans mästare slår följe med två lärjungar på vägen mot Emmaus.
”Medan de gick där och samtalade och diskuterade kom Jesus själv och slog följe med dem”. Kyrkan ska vandra tillsammans med samtiden. Det är en viktig aspekt av att vara kyrka. Vi vandrar tillsammans genom att ta samtidens frågor på allvar – för de är också kyrkans.
”Vad är det ni går här och talar med varandra om?”
Som kyrka ska vi finnas i det pågående samtalet – lyssna och föra fram egna frågor. Vilka frågor rör sig i folkdjupet? Vilka frågor är aktuella för kyrkan – finns det viktiga frågeställningar som förtigs av samtiden?
Det är som medvandrare som det blir möjligt att visa på det befriande evangeliet.

Tankar om Gud
Att tro på historiens Gud betyder inte att Gud är historisk på samma sätt som Gustav Vasa. Nej, Gud är historisk på det sättet att Gud uppenbarar sig, visar sig, i den mänskliga historien. Gud lever sitt liv i ditt och mitt liv. Gud är historiens Gud på det sättet att Gud kommer oss till mötes från framtiden.
Gud älskar sin skapelse och finns levande i det jag möter varje dag. Gud bor inte i kyrkan utan överallt där människor möts och älskar glimmar det till av Guds närvaro.
Att vara kristen är därför inte något statiskt utan något som hela tiden förändras. Att vara kyrka är därför inte att hävda det kyrkliga utan att peka på Gud som lever sitt liv i mänskligheten. Som kristen och en del av kyrkan lär jag mig mer om Gud varje gång jag får vara med om ett möte med en annan människa.

Mitt måleri
På fritiden målar jag gärna. Ikoninspirerade bilder – med förgyllning på slitna presenningar. Form, känsla och färger från ikonernas värld. Men jag är för otrogen och experimentell i mitt målande för att platsa i ikonmålarnas skara. Däremot är jag sedan ungdom fascinerad av ikonmåleriet. Den östliga kyrkans rika bildspråk är inspirerande att ta spjärn emot. Jag tar till mig en del av det klassiska ikonmåleriets lagbundenhet men bearbetar det genom att bryta upp, utelämna, möblera om. Jag lånar lite här och där, vrider till det, lyfter fram detaljer och strävar mot det enkla. Syftet är att skapa en vacker bildbrygd med läkande och lugnande inverkan på människor. Mina bilder är en återbruksdemonstration då de är målade på gamla slitna och lappade presenningar. Återbruk är en from gest. Jag har haft många utställningar i kyrkor de senaste tio åren, bland annat i Skara, Strängnäs och Linköpings domkyrkor. Mina bilder finns på några stiftsgårdar och i ca 30 kyrkor runt om i landet.

Kl 18.00, söndag den 22 april 2012 är det vernissage i Mariestads domkyrka. Välkommen!

Framåttankar
För den närmaste perioden tycker jag mig se några huvudområden som viktiga för varje församling:

- Mindre räddhågsenhet och större frimodighet. En kyrka är alltid på väg och genom att sprida evangelium i nya sammanhang är hon stadd i förändring. Gud möter från framtiden!
- Balansen mellan att göra och vara. Vi behöver medvetet söka balansen mellan att vara i full verksamhet och att bara vara i stillhetens eftertanke och reflektion.
- Reflektion över begreppet mission. Samtalet om mission - vårt uppdrag -måste pågå hela tiden. Det handlar om församlingssyn och prioriteringar.
- En struktur för ideella insatser. Vi behöver bli bättre på att inbjuda och välkomna människor som vill vara aktiva och ideella i våra församlingar. Det behövs strategi och struktur.
- Utvecklad samverkan med andra. Vi behöver bli bättre på att utveckla samverkansformer med andra goda aktörer i samhället – kommun och andra organisationer.