Mirjam eller Mose?

Se utfrågningen!

2012-03-02T11:28:00.002+01:00

Länk till Skara stifts hemsida, där du också kan klicka på enskilda kandidater

Utfrågningen

2012-02-27T23:19:00.003+01:00

Tisdagen den 28 februari är det äntligen dags för utfrågning av biskopskandidaterna.
Du kan se hela utfrågningen på denna länk.

I Kyrkans Hus i Skövde kommer webbsändningen att visas i storbild.

Det kommer naturligtvis också att twittras flitigt, bland annat av Helena Taubner, @socmedskara och mig, Karin, @KarinLV.

Fortsätt diskutera på facebook...

2012-01-26T23:27:00.003+01:00

...följ länken http://www.facebook.com/groups/147669721976763/?notif_t=group_activity#!/groups/147669721976763/?notif_t=group_activity och be att bli tillagd i gruppen. Välkommen!

Jacqueline Björnrams personpresentation

2012-01-17T16:20:00.001+01:00

...finns nu att hitta på Skara stifts hemsida.

Jonas Lindberg om Carin Åblad Lundström

2012-01-16T21:35:00.002+01:00

"Jag har blivit ombedd att vidarebefordra nedanstående rader från Margareta Wahlström, vice ordförande i Lekmannaförbundet i Uppsala stift:

Med sorg och glädje läste jag i UNT i dag [läs: söndag] att av de föreslagna till biskop i Skara har Carin Åblad Lundström fått flest röster. Det var väntat. Jag har sagt henne det tidigare att vi förmodligen kommer att förlora henne för större uppgifter. Jag har lyssnat till hennes predikningar. Jag reser från Tierp till Uppsala för att vara med på hennes bibelstudier i Katedralkaféet. Jag har tagit del av hur oändligt mycket hon har betytt för utvecklingen av struktur och liv i Soppmässorna i Samariterhemmet. Många, många har vittnat om det.

Inför Svenska kyrkans utmaning när man ser fram emot ett ”paradigmskifte” av församlingssyn (Catharina Helmersson) är Carin en gåva till Skara stift och en gåva till Guds rike på jorden. Carin säger i Upsala Nya Tidning i dag [läs: söndag] ”Jag har byggt min verksamhet här i Uppsala på ett lyssnande, lärande och inspirerande ledarskap.”

Med detta är egentligen allt sagt. Men jag vill ändå försöka analysera vad som gör henne så älskad i Uppsala stift.
1. Hon har djup förankring i den kristna tron.
2. Hon har stor grundläggande kunskap i teologi och social psykologi.
3. Hon frigör goda krafter hos människor hon möter.
4. Hon är lyhörd för människors behov och hittar bra lösningar till omedelbar avlastning.
5. Hon är analytisk och kan snabbt sammanfatta våra samtal och leda våra tankar mot Jesus.
6. Hon har uppmuntrans nådegåva och vet värdet av bekräftelse och beröm.
7. Hon är ödmjuk och lyfter fram andra människors talang och förtjänster.
8. Hon har en värdegrund som bygger på tanken om en gemenskap, där Jesus är förebilden. Bilden av Kristi kropp (1 Kor 12) som en hjälp att förstå vårt beroende av varandra. Hon har visat oss på hur bilden av Kristi kropp kan hjälpa oss förstå att för att kroppen – församlingen, kyrkan – skall vara frisk och leva måste alla lemmar få del av Kärlekens blodomlopp och förlåtelsens andedräkt.
9. Hon har lärt oss att vår utmaning är att: Vara medmänniska. Dela gemenskap. Skapa relationer. Stödja och uppmuntra människor i svåra stunder. Samt synliggöra individen som en gåva till församlingen.
10. Hon är tydlig.
11. Hon sätter gränser.
12. Hon är mån om allas personliga utveckling.
13. Hon är mån om mångas delaktighet.
14. Hon har förmåga att skapa en enhet av värdegrund, kultur och samverkan.
15. Hon har varit möjliggörare och coach.
16. Hon uppmuntrar till engagemang genom personliga frågor och fysiska möten.
17. Hon skapar förtroende och förståelse mellan olika grupper i kyrkan.
18. Hon har medverkat i stiftets fortbildningar för medarbetare i kyrkan.
19. Hon är angelägen om att skapa mötesplatser för erfarenhetsutbyte och stimulans.
20. Hon har lärt oss att dopet är roten till vår kallelse att ta ansvar för att vara Kristi kyrka.
21. Genom sina studier inför doktorsexamen hade hon många möten med människor, som påminner oss om behovet av en förnyelse av församlingslivet.
22. Hon är en mästare på att skapa VI-känsla. Tillsammans är vi kyrka.
23. Hon skapar trygghet och glädje där hon finns.

Tierp den 15 januari 2012 Margareta Wahlström, vice ordförande i Lekmannaförbundet i Uppsala stift"

Helena Taubner: citat från Jaqcueline Björnram

2012-01-15T13:10:00.000+01:00

"Litet inlägg i frågan om kandidaternas inställning till att viga samkönade par och att prästviga hbt-personer... Jag hade anledning att prata med Jacqueline om hbt-frågor igår, och hon sa en sak som jag tyckte var så fin:"Tänk vad många homosexuella bebisar jag har döpt! Varför skulle det vara någon skillnad på dem och andra människor senare i livet?"

Helena Taubner"

Staffan Grenstedt inför biskopsvalet i Göteborg

2012-01-11T20:42:00.001+01:00

Inför Göteborgs biskopsval ställdes ett antal frågor upp på stiftets hemsida. Så här svarade Staffan Grenstedt!

http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=740794

Resultat från nomineringsvalet

2012-01-10T17:31:00.000+01:00

På tisdagen var det nomineringsval i Skara domkyrka. Nära 550 präster, diakoner och elektorer samlades för att rösta fram de kandidater som finns med när biskopsvalet avgörs i mars. Det behövdes minst fem procent av rösterna för att gå vidare till det valet. Totalt avgavs 541 röster vilket gjorde att det krävdes 27 röster för att gå vidare. Det fick 7 av de 11 kandidater som föreslogs. De som finns med när valet avgörs är därför följande.

97 röster, Carin Åblad Lundström, 47 år, komminister i Uppsala domkyrkoförsamling.
85 röster, Staffan Grenstedt, 59 år, lärare vid Johannelunds teologiska institut i Uppsala.
82 röster, Åke Bonnier, 54 år, domprost i Stockholm.
78 röster, Mats Hermansson, 54 år, domprost i Visby.
63 röster, Jacqueline Björnram, 56 år, avdelningschef på stiftskansliet i Skara
60 röster, Catharina Segerbank, 50 år, präst Tyresö församling.
32 röster, Sonja Grunselius, 57 år, komminister i Saleby

Övriga som fick röster i valet, men inte gick vidare är följande
24 röster, Leif Nordlander, 58 år, kyrkoherde i Vara.
12 röster, Henrik Grape, 52 år, teolog och miljösamordnare vid kyrkokansliet, Uppsala
5 röster, Mats Hagelin, 51 år, kyrkoherde i Simrishamn
1 röst, Ingegerd Sjölin, 59 år, rektor vid Pastoralinstitutet i Lund
1 röst, Johnny Hagberg, kyrkoherde, Järpås

Följ nomineringsvalet på facebook och twitter

2012-01-09T21:13:00.004+01:00

Det kommer inte att webbsändas under tisdagens nomineringsval, men du kan följa händelserna via din dator genom att antingen hålla utkik på facebookgruppen Mirjam eller Mose http://www.facebook.com/groups/147669721976763/?notif_t=group_activity ,

eller med hjälp av mikrobloggtjänsten twitter. Om du redan har ett twitterkonto, så letar du upp taggen #skarabiskop.

Några som kommer att twittra är Helena Taubner, Svenska kyrkan i Skövdes nya kommunikatör, som imorgon mest twittrar från @socmedskara, eller adressen http://twitter.com/socmedskara . Jag (Karin) twittrar från @karinlv eller adressen http://twitter.com/karinlv.

Du kan också använda direktlänken http://twitter.com/search/skarabiskop .

Vill du skapa ditt eget konto går du in på http://twitter.com/ och registrerar dig. Det finns appar till smarta telefoner som du kan använda, om du vill twittra "on the go".

Behöver du hjälp, så kontakta mig, karin.langstrom-vinge@svenskakyrkan.se eller Helena Taubner, helena.taubner@svenskakyrkan.se .

Hoppas vi ses i "cyberrymden"! Ni vet - Jesus gillade lärjungar som höll på med näten!

Karin LV

CV - Catharina Segerbank

2012-01-09T21:02:00.002+01:00

Catharina föddes 1961

1979 Kantors- och organistexamen
1980 Gymnasieexamen, humanistisk helklassisk linje, Olympiaskolan, Helsingborg.
1983 Religionsvetenskaplig högskoleexamen, Lunds Universitet.
1984 Prästvigning, Lunds stift.
1984-1985 Pastorsadjunkt i Björnkulla pastorat, Lund stift.
1985 Antagen till forskarutbildning i kyrkohistoria, Lunds universitet.
1986 Prästtjänst i Neuwied, Evangelische Brüdergemeine.
1987 Prästtjänst i Eslöv, Lunds stift.
1987 Teol.lic.examen: "Evighetslängtan och dygdeförkunnelse i några av Johan Olof Wallins hymnologiska diktverk och predikningar", Lunds universitet.
1987 - 1988 Prästtjänst Trollhättans församling, Skara stift. Under samma period 60 poäng historia, Göteborgs universitet.
1988 – 1992 Doktorandstipendium, Luns universitet. Under samma tid prästvikariat under olika perioder i Sölvesborgs församling, Lunds universitet.
1992 – 1995 Distiktprästtjänst, Bjuvs pastorat, Lunds stift.
1993 Teol. Doktorsexamen: ”Dödstanken i svensk romantik”.
1994 – 1999 Ledamot av referensgrupp för prästfortbildning, Lund stift.
1994 – 1995 Deltagare i förberedande chefsutbildning, Lunds stift.
1995 – 1998 Högskolelektor i historisk teologi, Teologiska högskolan, Stockholm.
1996 Lärare för Hospice- och sjukhemspersonal vid Mariaskolan i Helsingborg.
1997 – 1999 Styrelseuppdrag, bokförlaget Arcus.
1999 – 2005 Ledamot av redaktionskommittén för tidskriften ”Tro och liv”.
1999 – 2002 Ledamot av Svenska kyrkans teologiska kommitté.
1999 – 2002 Direktor för teologi och ekumenik vid Sveriges Kristna Råd.
1999 – 2002 Fast skribent i Sändaren och Tro och liv för predikoutkast och bibelstudium.
2002 – 2006 Fast skribent i Svensk kykotidning för predikoutkast.
2002 – Prästtjänst i Limhamns församling, Lunds stift.
2002 – 2007 Sekreterare i Malmö Kristna Råd.
2007 – 2009 Ordförande i Malmös kristna Råd.
2004 – Ersättare i Svenska kyrkans överklagandenämnd.
2005 – 2007 Ledamot i samtalsdeligationen Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet.
2007 – 2008 Sekreterare i Rotary, Malmötriangeln.
2008 – Medlem i Sveriges författarförbund.
2008 – Föreläsare i Talarforum.
2009 – President i Rotary Malmötriangeln.
2010 – Ledamot i Riksstyrelsen för kvinnor i Svenska kyrkan
Nuvarande tjänst; Distriktschef Tyresö församling, Stockholms stift.

Martin Garlöv, Uppsala, skriver om valprocessen

2012-01-09T20:57:00.002+01:00

"Alldeles förmånga inlägg i Facebook-gruppen Mirjam eller Mose? får mig att tänka på Carl Larssons väggmålning i Nationalmuseets övre trapphall, Midvinterblot. Målningen visar hur sveakungen Domalde offras efter tre år av missväxt. Ett motiv som refuserades på sin tid och först 75 år senare, 1992 sattes på plats.

Processen inför ett biskopsval, såsom den framträder i Facebook-gruppen och på bloggen Mirjam eller Mose, vad berättar den om läget i Skara stift och i resten av Svenska Kyrkan? Vad kan man läsa ut av vilka mänskliga egenskaper och företräden som hissas och dissas? Vilken inställning tycks de agerande ha till valprocessen och vad uttrycker inläggen för tankar om biskopsuppdraget?

Den unga kristna kyrkan tog det grekiska ordet för tillsyningsman, epískopos, och gör det till sitt. Där och då, liksom i Svenska Kyrkans 2012 är biskopens uppdrag att se till och se om församlingar. Tidigt fick en biskopen ansvar för sin stad och landsbygden omkring. Här finns början till den slags geografiska stiftsindelning som också blev Svenska kyrkans. I grunden gör den kristna kyrkan inte skillnad på präster och biskopar. Men för den andliga enhetens skull så behövs det biskopar. Och biskopens tjänst är lokalt förankrad i församlingarnas liv.

Kyrkohistoria tycks inte allmänt stå särskilt högt i kurs inom Svenska Kyrkan idag. Det är mitt intryck när jag tar del av åsikter och omdömen, både sådana som avfärdar det som anses vara förlegat och gör anspråk på att vara nyskapat. Här färgas vad jag läser in av inlägg inför biskopsvalet i Skara stift, av de debattinlägg som jag läst i t.ex. Svenska Kyrkans Tidning och i allmänna massmedier, liksom på bloggar och andra sociala medier.

När frågor om styrning och ledning, om Svenska kyrkans organisation och struktur, på bredden och djupet aktualiserades för 25-30 år sedan inför avvecklingen av statskyrkosystemet kom också biskopens roll, funktion och ansvar att diskuteras och bli föremål för omformning.

Motstridigt är att stiftsbiskopens mandat och uppgifter på flera sätt begränsats med bildandet av stiftssamfälligheterna på 1980-talet och med bildandet av det fria trossamfundet Svenska Kyrkan, samtidigt som en fokusering på stiftsbiskoparna som de främsta företrädarna i massmedier och andra delar av offentligheten kommit att betonas på ett annat sätt än under de närmast föregående decennierna.

Begreppet Den dubbla ansvarslinjen kom att användas av många och i flera sammanhang vid den här tiden. Det talades även om den delade ansvarslinjen och den gemensamma ansvarslinjen. Till de begreppen fanns skilda agendor, om än i en del fall överlappande varandra.

När stiftsorganisationen utreddes inför skiljandet kyrka-stat diskuterades för och emot en decentralisering och följderna av att hålla samman eller skilja stiften från en nationell nivå.
Detta med biskopens uppdrag att se till kyrkans enheten lyftes fram i utredningar, remissvar och motioner. Talet om att agera samlande mitt i mångfalden känns något avlägset i biskopsval där starka röster istället lägger vikt vid gränssättning och det exklusiva. Märkligt att en text som Borgådeklarationens, gått från att läsas framåtsyftande till att framstå som ett historiskt dokument. Tidsandan är nyckfull. 20-30 år blir till en lång kyrkohistorisk period när upptagenheten av nuet är rådande.

“Tillsynsämbetet utövas personligt, kollegialt och inom gemenskapens ram. Det är av personlig art, eftersom Kristi närvaro bland sitt folk markeras mest verkningsfullt genom en person, som ordinerats till att förkunna evangeliet och till att kalla församlingen att tjäna Herren i sin enhet av liv och vittnesbörd.”

Borgådeklarationens förklaring av det kollegiala handlar om att biskopen samlar diakoner och präster till att dela den särskilda vigningstjänstens uppgifter och representera det gemensamma.

Och gemenskapens ram är en tillsyn i stiftets och kyrkans styrelser, i Svenska kyrkan med stiftsfullmäktige och kyrkomöte.

“Ingen (biskop) kan eller bör ensam fullgöra dessa uppgifter utan de ‘kräver gemenskapens aktiva deltagande’.” står det i Borgådeklarationen. Och då tänker jag: Ett stift får det biskop man är värd, och omvänt.

Om valprocessen för att finna biskopen för ett stift mer hämtar sitt mönster från en samtid med rekryteringskonsulter och idoljuryer, är det då säkert att det går att värna biskopens främsta uppdrag som “ett tecken på kontinuitet genom tiderna, kyrkans enhet och universella gemenskap”?

Biskopen är inte den som syns först i processionen, det är korset. Sen vandrar de döpta som gör gudstjänst, söndagsglada och liturgiskt i kyrkorummet eller vardagsnära i samhälle och värld. Efter oss alla och sist kommer biskopen. Journalister och andra nyhetsförmedlare, granskare och opinionsbildare får stilla sig något. Det kan dröja innan man får syn på biskopen, för sådan är kyrkans ordning. Å andra sidan erbjuds många ansikten i ledet dessför innan att vända sig till.

Nomineringen med tillhörande provval har i senare biskopsval fått det stora medieutrymmet. Och det på bekostnad av det riktiga valet. Kan spekulationer om möjliga och omöjliga kandidater blivit så omfattande att de närmast berörda - lekfolkets och församlingarnas elektorer och diakoner och präster med rösträtt - förlorat fokus och tappat en del av engagemanget allt för tidigt?

I Svenska Kyrkans utredningar 2008:1 finns på sidorna 169-170 en nordisk utblick som berättar om ordningar för biskopsval i de evangelisk-lutherska kyrkorna i Danmark, Norge och Finland. På sidorna närmast före det avsnittet kan man ta del av erfarenheter från biskopsvalen till fyra stift i Svenska Kyrkan.

Om öppenheten i valprocessen inte förenas med integritet, så tror jag det finns risk för en avskräckande ytlighet. Där enhetsuppdraget förs åt sidan, så tror jag sannolikheten ökar att enskildheter utan sammanhang på ett dåligt sätt blir styrande för samtalet. Och det är utan sammanhang som det blir svårt att för de deltagande att värja sig från en hård ton, liksom från en retorik med påtagliga inslag av klassisk härskarteknik. Följden kan bli att både kandidater och kyrkomedlemmar som egentligen har intresse och engagemang för frågan drar sig tillbaka.

Att välja biskop som vore det en kung för en landsdel, en “frälsare” för ett politiskt parti, det är vad som får mig att tänka på Midvinterblot. Först en eufori och fest vid kröningen och sedan lämnas de valde och vigde ensam. Och går det sedan illa - vilket närmast är en tidsfråga - då ställs krav på avgång eller avbön. Upphöjelse och offer av det här slaget saknar teologiskt stöd i den kristna kyrkan, samtidens rop till trots.

Vad skulle bli annorlunda om kravlistan lades åt sidan, om de långa namnlistorna vecks ihop och stiftets församlingar med sina medlemmar istället samtalade om frågor som: Vad kan vi erbjuda en ny biskop för framtid i vårt stift? Hur kan vi välkomna en ny biskop och ge de bästa förutsättningar för den som blir vigd att utföra sina uppgifter hos oss? Hur kan vi med vår biskop bakom oss ännu bättre bidra till Svenska Kyrkan och den världsvida kyrkans enhet?
Vilken är den frälsarkrans de döpta i Skara stift är beredda att räcka sin biskop? Vem blir deras bundsförvant - deras medarbetare och kamrat?

Martin Garlöv, Uppsala

CV - Hans Almer

2012-01-08T21:19:00.003+01:00

Hans Almer född den 26 januari 1952.
Adr: Billdals Trädgårdsväg 1,
427 38 Billdal
Epost: hans.almer@svenskakyrkan.se
Tfn: 031-91 32 17; 771 30 12; 0706-18 16 26 mobil)

Bakgrund
Jag är uppvuxen i Finja utanför Hässleholm i norra Skåne med två syskon. Min far prästvigd, en period lektor på gymnasiet i Vänersborg och min mor operationssköterska och sedermera husmor med personalansvar på lasarettet i Lund och vårdlärare. Hemmet var kristet; särskilt minns jag från ”barnaåren” cykelturerna bakpå mors cykel på väg till söndagsskolan där mor var söndagsskollärare.

Familj
Jag är sedan år 1974 gift med Britt-Marie, rektor, med rötterna utanför Växjö. Tillsammans har vi fyra barn; Sara, Johan, Margareta och Elisabeth.

Utbildning
Jag tog ”studenten” 1970 i Hässleholm. Tänkte först bli lärare men bestämde mig sedan för att läsa teologi i Lund. Läste i Lund mellan åren 1970-1974 och tog min teol.kand. under våren 1974. Under studieåren engagerade jag mig i studentkåren och satt under flera år med i teologiska studierådet med ansvar bl.a. för religionskunskap och tros- och livsåskådningsvetenskap. Berikande under dessa år var också att få vara med och starta bokhandeln Arken för kristen och teologisk litteratur. Under hösten 1974 gick jag ”prakten” och prästvigdes för Växjö stift till julen 1974.

Parallellt med tjänstgöring kom jag sedan att förverkliga planerna på att bli lärare. Blev färdig med min ämneslärarutbildning 1993. Under 1990-talet kom jag utifrån mina pedagogiska studier att intressera mig för hur predikan kan nå fram och bli ett ”tilltal” till den som firar gudstjänst. Det resulterade i en teol.lic. 1996 och att jag blev teol.dr. 1999 på en avhandling om predikan. Under mina ”tjänstgöringsår” har jag också bland mycket annat gått ledarskapskurs, handledarkurs och själavårdskurser.

Tjänster
Jag kom att missiveras som pastorsadjunkt till Huskvarna där jag var 1974-1975 med ansvar för ungdomsarbetet. År 1975 blev jag utsedd till komminister stationerad i Åseda och med tjänstgöring i två landsbygdspastorat. Det innebar förutom sedvanliga prästuppgifter att jag i det ena pastoratet på delegation från kyrkoherden var ordförande i ett par kyrkoråd.
Mellan åren 1979-1984 var jag biträdande pastor vid Bräcke diakoni i Göteborg. Det innebar tjänst i Bräcke kyrka, då distriktskyrka inom Lundby församling, med gudstjänster och konfirmandarbete med funktionshindrade ungdomar. Det innebar också undervisning i diakonutbildningen, särskilt i kyrkokunskap om Svenska kyrkans organisation och arbetsformer. Även sedan jag lämnade Bräcke har jag forsatt att undervisa i diakonutbildningen, de allra senaste åren i bibel- och kyrkokunskap.

1984 blev jag stiftsadjunkt i Göteborgs stift med ansvar för utbildningsfrågor. Arbetet kom att innefatta ansvar för den årliga obligatoriska prästfortbildningen, kursverksamhet för blivande präster och veniater. I mitten av 1980-talet aktualiserades behovet inom Svenska kyrkan av ledarskapskurser för kyrkoherdar, så också i Göteborgs stift. Jag kom att få stå med i detta arbete från början och har från 1990-talets mitt och framåt ansvarat för dessa chefsprogram. Efter kyrkomötets beslut år 2007 om en obligatorisk behörighetsgivande utbildning för blivande kyrkoherdar satt jag med i styrgruppen på kyrkokansliet i Uppsala som tog fram utbildningen.

Under en följd av år har jag också mitt stiftsarbete bestått av utbildningar i pastorat och samfälligheter kring frågor som berör kyrkans identitet och organisation.

För närvarande koncentrerar sig mitt arbete kring mål- och visionsfrågor med fokus på församlingsutveckling, arbete med församlingsinstruktioner och att utveckla arbetet med kommande biskopsvisitationer.

Uppdrag
Sitter för närvarande som förtroendevald i min hemförsamlings distriktsråd och i samfällda kyrkofullmäktige.

Böcker – artiklar
Förutom olika artiklar och litterturrecensioner har jag bl.a. skrivit:
Påskdagen predikar. Gudstjänstdeltagare uppfattar Påskdagens predikan (Lic. uppsats, Teologiska institutionen. Lunds universitet) 1996
Variationer av predikouppfattningar i Svenska kyrkan. En fenomenografisk undersökning om predikanter och åhörare (Bibliotheca Theologiae Practicae 62) 1999
En relevant religionsdidaktik för vår tid. (I Björn Ryman red: Forskning pågår… Från Svenska kyrkans forskningsdagar 2005) 2007
Kyrkan som arbetsplats. Om styrning, ledning och medarbetarskap (tillsammans med Bo Westergård) (PU Organisationsutveckling AB) 2010

Om Kyrkan

Jag vill verka för en öppen folkkyrka som med centrum i Jesus Kristus välkomnar människor. En folkkyrka som på en och samma gång är öppen och tydlig och som räknar med var och en som medarbetare för Guds rike. Vi utgör ett gemensamt VI – människorna i våra församlingar, förtroendevalda, präster, diakoner, pedagoger, musiker och andra medarbetare.

Några framtidsfrågor som vi särskilt behöver arbeta med är hur vi kan kombinera ett gott församlingsliv med ändamålsenliga strukturer. Utveckling av församlingens gudstjänstliv med dop, konfirmation och ungdomsarbete är centralt. Hur kan församlingen bli en ”missionerande” mötesplats med ett evangelium som tilltalar och berör såväl ung som gammal? En alltmer påträngande och avgörande fråga menar jag handlar om alla människors lika värde där vi som kyrka kan utgöra skillnad i samhället.

Tillsammans får vi utgöra ett trotsigt hopp som andas framtidstro präglade av nyfikenhet, utmaning, engagemang och tjänande; dvs. en kyrka som lever i NUET.

CV - Anders Grape

2012-01-08T18:31:00.002+01:00

Kort presentation av Anders Grape

Karl Anders Arendt Grape , 1954-08-04
Drottninggatan 19, 745 30 Enköping

Utbildning
1976 Studentexamen, Fjellstedtska skolan
1979-80 Värnpliktsutbildning, vapenfritjänst vid Tunabergskolan, elevvårdsteam.
1978-83 Teologiska studier vid Uppsala universitet
1983-84 Pastoralinstitutet i Uppsala
1984 Prästexamen och prästvigning, Uppsala stift
1994 Kyrkoherdeutbildning, (Pastoratsförbundet)
2005-2007 Chef och ledarskapsutbildning

Anställningar
1994- Kyrkoherde i Enköping
1988 Komminister i Gamla Uppsala, sjukhuskyrkan och ungdomspräst
1986 Pastoratsadjunkt i Gamla Uppsala, med särskilt ansvar för sjukhuskyrkan
1985 Kyrkoadjunkt i Enköping
1984 Pastorsadjunkt i Enköping
1976 Assistent Svenska kyrkan i New York

Uppdrag
2001- Kontraktsprost
1997- Kyrkobokföringsinspektör för Uppsala stift
1994- Kyrkoherdarnas representant i kyrkonämnden (Enköpings kyrkliga samfällighet)

Förtroendeuppdrag
Ordförande i studierådet, teologiska fakulteten1981-1983
Ordförande i studentrådet på pastoralinstitutet 1984
Ledamot i kyrkostyrelsens referensgrupp för kyrkobokföringsfrågor
Ledamot i samrådsgrupp mellan Svenska kyrkan och riksarkivet (Nu nedlagd)
Ordförande i Majblommekommittén i Enköping

Utredningar
Utredningar gjorda på Svenska kyrkans Centralråds uppdrag
1994-95 Vissa frågor gällande prästtjänster mm (Sekreterare)
1990 Jämställdhetsutredning (Sekreterare)
1989 Beräkningsgrund för antalet prästtjänster (Sekreterare)
1989 Snabbutredning av antalet pastoratsadjunkturer i Svenska kyrkan

Dessutom
Radiopratare några år i slutet på 90-talet (Radio Uppland)
Fotbollspräst 2002-
Kulturförvaltningens hedersstipendium 2006 (Enköpings kommun)

Besök gärna min blogg Sökarens bilder.
andersgrape.blogspot.com

Biskopsvalet i andra media

2012-01-08T00:09:00.002+01:00

http://poskvalblogg.blogspot.com/2012/01/biskopsvalet-i-skara-fragor-och.html

http://www.ut.se/nyheter/sonja-grunselius-tankbar-biskop(3097777).gm

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=4885525

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=114&artikel=4876008

http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/christina-eriksson-tackar-nej

http://karinlangstromvinge.blogspot.com/2012/01/jag-vill-inte-ha-en-kvinnlig-biskop.html

CV - Leif Nordlander

2012-01-06T23:00:00.005+01:00

Leif Nordlander, född 1953-09-04, i Nederkalix församling, Luleå stift och uppvuxen i Boden (Överluleå församling). Där gick jag i skola från ettan t.o.m. gymnasiet (samhällslinjen) som avslutades våren 1972. Jag hade med hjälp av min konfirmationspräst och kyrkoassistenten kommit fram till att det jag kände i mitt hjärta som en kallelse att bli präst var rätt och började hösten 1972 ht på Uppsala Universitet.

Läsåret 1973-74 gjorde jag studieuppehåll och arbetade som assistent i Svenska församlingen i London där mina kontakter med engelska kyrkan inleddes och som ännu idag har stor betydelse för mig. Jag studerade S:t Augustinus och monastisk spiritualitet vid the Christian Institute, knuten till All Saints, Margaret Street, London.

Höstterminen 1974 återupptogs studierna och jag tog ut min teologie kandidatexamen 1976 och gick sedan ”prakten” ht 1976 med Martin Lönnebo och Gunnar Sundin som huvudlärare.
30 januari 1977 prästvigning i Skara domkyrka förrättad av biskop Helge Brattgård, som föregicks av prästexamen inför Skara domkapitel den 28 januari 1977.
1977 tjänstledig för vtp genom Sveriges Kristna Ungdomsråd med placering hos Svenska kyrkans mission i Uppsala. Genom denna placering har hela min tjänst som präst formats med en tydlig missionsinriktning.

1978-01-01 missiv till Trollhättans församling som pastoratsadjunkt där jag efter två månader fick uppgiften som sjukhuspräst. Från och med 1978-07-01 utnämnd till kyrkoadjunkt i samma pastorat med bibehållen uppgift som präst med särskilt ansvar för Trollhättans kyrka och sjukhuset. Jag blev sedan komminister från 1979 likaledes i Trollhättan. Där var jag vid sidan av uppgiften som sjukhuspräst (50%) ansvarig för uppbyggnaden av Kyrkans gård – Sandhem i Götalundens distrikt tills 1986-06-30.

1986-07-01 förordnades jag som pastorsadjunkt i Danmarks församling, Uppsala stift, och som stiftsgårdspräst vid Breidagård med särskilt ansvar för själavård, kurser och retreater.

1988-07-01 återkom jag till Skara stift efter att ha sökt och fått tjänsten som komminister i Sunnersbergs pastorat med placering i Otterstads församling. Efter 11 månader blev jag vice pastor, därefter vik. kyrkoherde samt från och med 1990-08-01 kyrkoherde i Sunnersbergs pastorat. Tiden i Sunnersberg kom att bli 17 år sammanlagt. Under denna tid restaurerades Rackeby, Gösslunda, Sunnersberg och Skalunda kyrkor med allt vad det innebar av ansökningar för kyrkobyggnadsbidrag och diverse tillstånd i samarbete med länsmuseum och kyrkoantikvarie. Mindre reparationer gjordes även i S:ta Marie kapell. Det största projektet under denna tid var dock Kyrkans gård –Lockörn 1991 som också kom att byggas ut under denna tid med en modern förskoleverksamhet. Rackeby, Kyrkans gård – Lockörn, Gösslunda och Sunnersberg försågs också med nya orglar samt Otterstads kyrka och Kyrkans gård med nya flyglar. Musiken är av stor betydelse.

Under denna tid utökades pastoratets verksamhet väsentligt och hade vid avslutning av tjänsten c:a 25 medarbetare där över hälften nyrekryterades under den tiden. Sunnersbergs pastorat expanderade mycket starkt under denna tid. Som exempel på den starka utvecklingen kan vi se konfirmandarbetet som också utvecklades ekumeniskt med Svenska Missionskyrkan och i samarbete med idrottsrörelsen. Det diakonala arbetet och det internationella engagemanget med vänförsamlingsarbete mm, hade också en stark utveckling under denna tid liksom barnverksamheten.
Under min tid som kyrkoherde sammanslogs pastoratets sex församlingar till en vilket slog mycket väl ut..

2002 Tjänstledighet och semester 10 veckor. Under sommaren 2002 arbetade jag som präst i Sheffield Cathedral med fullmakt (licence) från ärkebiskopen David Hope, York.
2005-08-01 Kyrkoherde i Lysekils pastorat, Göteborgs stift. Jag blev uppmuntrad av förtroendevalda och medarbetare i Lysekil att söka denna tjänst och fick den. Här konsoliderades och befästes det diakonala arbetet Arken som inletts under företrädaren som projekt. EU-bidrag söktes och beviljades för utvecklings- och studieresa till Sheffield, England. I Lysekil omorganiserades pastoratet en del. Engagemang för ”Kyrkor på kusten.”

2008-08-16 tillträdde jag tjänsten som kyrkoherde i Vara pastorat och vilken jag fortsatt har. Vara pastorat är Skara stifts till antalet kyrkor det största pastoratet med 24 stycken samt ett gravkapell och sex församlingshem samt ett flertal ekonomibyggnader. Vi blev ett helat nytt ledningsteam i Vara och har under denna tid fått ta tag i många frågor, främst ekonomi. Jag har personligen ett stort intresse för dessa frågor och har ett utmärkt samarbete kring det med såväl förtroendevalda som ledningsgrupp. Under min tid i Vara har vi hämtat mycken inspiration från våra systerkyrkor runt om i världen och myntat begreppet ”Vara i Världen”. Först hade vi en fortbildningssatsning våren 2009 på hemmaplan med team från S:t Thomas Crooke’s Philadelphia Campus (Church of England) i Sheffield, England, där medarbetarnas gåvor stod i centrum.

Under 2010 tog jag initiativ till gudstjänstutvecklingsprogram, som nu sker i Skara stift, med nuvarande biskopen i Linköping Martin Modéus som föreläsare och inspiratör och under hösten 2011 deltog prästerna i en internationell konferens kring församlingsutveckling vid det engelska prästseminariet Ridley Hall, Cambridge med deltagare från Papua Guinea, Australien, Nya Zeeland, Kanada, USA, Norge, Danmark och från Vara pastorat under ledning av ett engelskt team. Huvudsyftet är att finna nya uttryck för att vara kyrka i 2000-talets Skara stift och Sverige.

Det internationella engagemanget har fått en konkretion och utveckling såväl i pastoratet som kontraktet för Bweranyange Girl’s Secondary School, Karagwe, Tanzania.
I Vara pastorat har den ekonomiska verkligheten gjort sig påmind och de smärtsamma frågorna om uppsägning av personal blivit aktuella.

Familjesituation
Jag är sedan 1975 gift med Ingrid, som är kantor och församlingspedagog. Vi har fem barn och sex barnbarn. Mina föräldrar bor i Boden i Norrbotten där pappa varit åkeriägare och mamma civilekonom och skattedirektör.

Förtroendeuppdrag, studieresor mm
Redan som tonåring blev jag distriktsordförande i ett av våra politiska ungdomsförbund i Norrbotten
Elevråds/kårsordförande under studietiden både på högstadiet och gymnasiet
Under studietiden i Uppsala diakonalt engagerad i Lördagssångarna som besökte ensamma, socialt utsatta och äldre. Viktigt för min förståelse av det diakonala arbetet.
1979 Sekreterare och ordförande i missionsrådet i Skara stift under c:a 15 år.
1983 deltog jag i en studieresa och ett utvecklingsprogram för den evangelisk lutherska kyrkan i Tanzania som jag ännu idag ser resultat av
1988 ledamot av Kållands kontraktsråd som sedemera blev Kålland-Kinne kontraktsråd intill 2005 då jag flyttade från stiftet.
Jag har sedan 1988 deltagit i team och lett själavårdskurser vid Åh stiftsgård i Bohuslän med temat ”Hela hela människan.”
1993 studieresa med missionsrådet i Skara stift och Sunnersbergs pastorat till nordvästra stiftet i Tanzania. Jag har därefter gjort ytterligare 12 resor till Tanzania för projekt och utvecklingsprogram. Denna resa kom att få oanade positiva konsekvenser i framtiden.
1995 Studieresa till Sydöstra stiftet i Sydafrika (ELCS-SED) med biskop Lars-Göran Lönnermark och TD Karin Sarja
1996 Studieresa med missionsrådet från Skara stift i sydöstra stiftet
1997 Ungdomsprojekt med sydöstra stiftet med 10 ungdomar på besök i Skara stift
1998 Deltagande med att leda seminarium vid Kyrkornas världsråds åttonde generalförsamling i Harare som föregicks av förberedelsearbete tillsammans med representanter från ELCSA-SED vid Umpumuhlo prästseminarium. I detta projekt deltog stiftsinformatören Kerstin Larsson och dåvarande komministern i Lekåsa, Helene Tärneberg-Steed. Gjorde även besök i Kenya och Tanzania i samband med detta och var ute 6 veckor.

Jag har även varit ledamot av stiftsfullmäktige till 2005, stiftsstyrelsen 2000-2005, ersättare i au 2004-2005 samt ersättare i dåvarande Skara stifts folkhögskolas, numera Hjo folkhögskola, styrelse.

2002 och fortsatt ledamot i Nils och Anita Danielsons stiftelse för hjälpverksamhet med stöd till olika projekt i utvecklingsländer runt jorden inom utbildnings-, hälso- och sjukvårdsområdena. Fnv initieras bl.a. ett stort diakonalt projekt med den lutherska kyrkan i Ingermanland för människor som behöver bryta sitt kriminella beteende.
2010 deltog jag i utbytet med den evangelisk-lutherska kyrkan i Bayern (ELKB) med svarsbesök i Vara från pastor Brigitte Funk. Ett mycket givande utbyte där vi knutit vänskapsband mellan församlingar och personligt mellan våra familjer..
2010 sammankallande för internationella kommittén i Vara Rotary klubb med ett projekt för utrustande av en förlossnings- mödra- och barnavårdsklinik invigd av ärkebiskop Wejryd november 2010.
2010- ledamot av Kyrkomötet efter att ha blivit kryssad från sista plats till första av över 200 personer. Det kanske säger något om förtroende. Ett uppdrag som jag lämnar om jag skulle väljas till stiftets biskop. Jag anser att det inte är förenligt med ett sådant uppdrag att tillhöra en nomineringsgrupp i kyrkomötet.
Jag har också varit ersättare, ledamot, vice ordförande och de sista åren ordförande för Oasrörelsen i Sverige men avgick under 2011 från styrelsen efter 15 år.

Utbildning, urval förutom teologie kandidatexamen 1976
Jag utbildades under 1980-talets första hälft i själavård genom den ekumeniska själavårdsrörelsen Helhet genom Kristus och är idag skolledare inom HgK.
Retreatledarkurs i Rättvik med sedermera ärkebiskopen Gunnar Weman som utbildare
Jag har gått Skara stifts 2-åriga själavårdsutbildning på stiftsgården Lilleskog
Ett flertal prästutbildningsprogram genom Skara stift
Kyrkoherdekurs igenom PU-konsult i Skara stift
Kyrkledarhögskolan vid Stiftelsen Fjellstedtska skolan i Uppsala (60 poäng enligt det gamla beräkningssystemet)
Kurs inför att tjänstgöra i den anglikanska kyrkan vid Fjellstedtska i Uppsala
Studier i klassisk grekiska 1985-86 och hebréiska 1986-87
Studier i engelska språket på 40 p-nivå vid högskolan i Skövde
Kyrkoherdeutbildning 2006 i Göteborgs stift, med stiftsadjunkt Hans Almer som ansvarig
Gudstjänstutvecklingsprogram med Martin Modéus 2010-11
Missional Church and Fresh Expressions september 2011

Tankar om kyrkan och biskopsämbetet
Biskopens främsta funktion är som jag ser det att samla stiftet och dess olika kyrkliga traditioner. Det andliga ledarskapet för stiftet är en viktig med en tydlig närvaro i kontrakt och församlingar.

Svenska kyrkan och Skara stift står inför en rad förändringar och om den föreliggande strukturutredningens förslag beslutas av kyrkomötet så kommer biskopens agerande och ledarskap i detta vara av största vikt. Jag vet med mig att jag har gåvan att kunna sammanföra och sammanjämka olika ståndpunkter så att konsensus kan uppnås.
Biskop Helge Brattgård talade ofta och gärna om skarastiftsandan. Ett uttryck för den respekt som fanns mellan olika traditioner i vårt stift och där man talar väl om varandra menar jag är något att sträva efter att bevara och utveckla.
Svenska kyrkan står i en missionssituation. Alltfler lämnar kyrkan och söker sig till andra sammanhang medan den andliga törsten fortsatt är stor när man som präst möter människor i livets olika och utsatta situationer. Här behövs en stiftsinstruktion med tydligt missionsfokus kring hur vi når människor i en förändrad tid med ett tidlöst budskap. I den anglikanska kyrkans stift har man mission statement. Wakefield har i linje med flera stift: Transforming Lives, Transforming Congregations,Transforming Communities vilket betyder ”förvandla liv, förvandla församlingar, förvandla samhällen/gemenskaper.” Vi kan lära av dem.
Folkkyrkotanken såsom den beskrevs från begynnelsen: ”Sveriges folk - ett Guds folk” är naturligtvis ett uttryck för ungkyrkorörelsens iver att nå ut med evangelium till alla som bor och bygger i Sverige. Svenska kyrkan som en folkkyrka i betydelsen att hon omfattar flertalet av dem som lever i vårt land håller sakta men säkert att förändras. Vi måste möta den situationen med frimodighet och kraft.

Vi behöver hjälp från våra systerkyrkor både i Afrika, ELCSA-SED, i Tyskland, ELKB och i England Wakefields stift, med detta arbete. En fruktbar dialog med våra vänner är nödvändig där de inte bara stryker medhårs utan också vågar säga obekväma saker om de så skulle finna nödvändigt. Vänner emellan ska säga som det är och inte bara vara artig.
Svenska kyrkans kyrkoordning talar om kyrkans uppgift: fira gudstjänst, bedriva utbildning samt utöva diakoni och mission är fyra uttryck för vår kallelse som kyrka. Inget av orden kan i egentlig mening existera utan det andra men gudstjänsten är källflödet för alltsammans. Relationen till Gud och till medmänniskor är viktiga delar i detta arbete.
Biskopens närvaro i kontrakt och församlingar är viktig. Mötet med folket i stiftet bör prioriteras.

Publikationer/uppsatser:

Uppsats i nya testamentets exegetik för 40 p nivån ”Anamnesis - åminnelsemotivet i nattvarden” för professor Lars Hartman 1976
”Döden - sorgen - vården : studier av anhöriga och medarbetare i människovården och deras upplevelser av döden” / Svein Grönnevik, Pär Kide, Leif Nordlander ISBN 91-44-23521-6 Lund : Studentlitt., 1985 Serie: FoU-rapport / Vårdförbundet SHSTF
“Leadership in an African Setting” Uppsats för Kyrkledarhögskolan. Stiftelsen Fjellstedtska skolan och Institutionen för lärarutbildning vid Uppsala universitet.

CV - Sonja Grunselius

2012-01-06T16:54:00.002+01:00

Sonja Grunselius

Född 1954, läste teologi i Lund 1973-78. Under tiden bildar jag familj, födde första barnet under studietiden, prästvigdes i Skara domkyrka 1978 nyss fyllda 24 år. Stiftet som jag därefter varit trogen.

Som adjunkt: tjänstgöring i Varvs pastorat, Toarp, Skölvene och Blidsbergs pastorat, redan då som vice pastor.

Kyrkoadjunkt i Amnehärads pastorat från september 1983, därefter utnämnd komminister med fullmakt i Sävare pastorat från 1 jan 1989.

Förberedande chefs och ledarutbildning 1994-1995, vikarierande kyrkoherde under större delen av 1996, därefter under 2001 och 2010.

Har innehaft fullmaktstjänsten sedan 1989 och fått utvecklas genom olika kyrkliga uppdrag:
Invald i kyrkomötet 1998, under senaste valen bland de fem/sex i hela riket som fått flest personröster; det vittnar om det förtroende jag har i breda kretsar i stiftet. Jag är även invald i stiftsstyrelsen och stiftsfullmäktige.

Styrka: att aldrig förlora blicken och perspektivet för den ”lilla människan”, alltid kunna möta medmänniskan öga mot öga i samma nivå. Att under alla år haft gåvan att se det goda i samhälle och församling, och förvalta det, med en övertygelse i Luthersk kallelseteologi, att se varje syster och broder i ett skapelse- och dopteologiskt sammanhang.

Förmåga: att inte vara rädd för sin lutherska bekännelse, att aldrig rädas att kliva rätt in i sammanhang där människor blivit oense – för att hitta en gemensam plattform att gå vidare från.
Medlare, där så behövs, ledare, där det förväntas. Omutlig, men är ödmjuk i tjänsten.

I denna tjänst: har arbetat snart under 34 år i Skara stift varav de senaste 22 åren mitt i fåran av väckelsebygden i Skara stift. Det arvet vill jag förvalta på bästa sätt och kommer i stiftssammanhang att föra det vidare efter bästa förmåga.

Jag vet vad Skarastiftsandan är – en god, livsbejakande kristen tro och bekännelse – den vill jag vara med och förvalta och föra vidare, utveckla så att generationerna som ska ta över efter oss, bär detta omistliga arv vidare.

Biskopsämbetet: det är att predika det befriande evangeliet som är oss givet för intet, bara för att Gud älskar sin skapelse, det är att få vara en pastor för de andra i vigningstjänsten, präster och diakoner i stiftet, som behöver stöd, tröst, vägledning i den tjänst de står i. Det är också att vara en Jesu broder och syster för alla i stiftet, eller den som kommer i ens väg, varhelst det är i den världsvida kyrkan, en medvandrare, den som orkar gå ett steg till – det vill jag!

Prioritera: som så många andra före mig: gudstjänsten, navet i allt vad bekännelse heter. Jag vill också lyfta fram dopet, det som är vigningen för oss alla till tjänst och glädje. Det ser jag som kyrkans stora utmaning efter alla skrudar som införskaffas till varje församling för att brukas i särskilda sammanhang – allt börjar med dopet, allt slutar med dopet: Jag är döpt i Jesu namn, Herre tag mig i din famn. Dopet, barn och unga; där skall kraft och energi i första hand skall prioriteras för att det också i Skara stift och i Svenska kyrkan i övrigt skall finnas en framgångsrik morgondag.

Utveckla: lekmännens delaktighet och omistliga tjänst, det är också att lyfta fram dopet, den primära vigningen till tjänst i Kristi kyrka: Jag är döpt i Jesu namn, Fader tag mig i din famn.

Saleby 120105
Sonja Grunselius

CV - Mats Hermansson

2012-01-06T12:16:00.007+01:00

Mats Hermansson född 57, prästvigd 92, domprost i Visby 2008.

Biskopsgatan 3, 621 55 Visby
0703-413910
mats.hermansson@svenskakyrkan.se
Blogg: www.svenskakyrkan.se/domprostmats

Uppväxt och tro
Jag växte inte upp i en familj som gick i kyrkan. Min första intryck av kristen tro fick jag dels av min farmor och dels genom olika verksamheter hos de flesta frikyrkorna i min barndoms Örebro. Min första kontakt med Svenska kyrkan var konfirmationstiden. Och så var jag fast. Kyrkans Ungdom kom att ta stor del av min gymnasietid i anspråk. Jag fick ansvarsuppgifter i kyrkan och socialiserades liksom in i gemenskap och tro. Hela tiden fick jag nya förtroenden och växte med uppgiften. Plötsligt när jag gick i nian kallade jag mig själv kristen, och kände mig väldigt bekväm med det. Under uppväxten hade vi ett mycket aktivt ungdomsarbete i min församling i Örebro. Det var något varje veckodag.

Familj
Jag är gift med Ylva Liljeholm sedan 1997. Hon arbetar inom Visby kommun och Film på Gotland. Vår son August är 13 år och går i 7:an. Hans storasyster, Hanne 25 år, är dramapedagog och bor i Göteborg.
Båda mina föräldrar är döda. I föräldrargenerationen finns bara min svärmor kvar. Jag växte upp med en bror som var 11 månader yngre än mig. Min pappa arbetade, som alla mina kompisars pappor, på skofabrik när jag växte upp. Mamma var undersköterska på sjukhuset och fackligt aktiv inom Kommunal.

Utbildning och praktik
Jag växte upp i en social miljö där det långt ifrån var självklart att jag skulle läsa på universitet. Så småningom blev det ändå så. Det berodde till stor del på att jag blivit aktiv i Kyrkans Ungdom och fått nya vänner, vidgat perspektiv och större tilltro till min egen förmåga. Jag började läsa teologi vid Uppsala universitet 1980 med sikte på att bli präst. Jag lät studierna ta tid. Jag läste en del extra – dramatik, konst och forskade i missionsvetenskap – det blev en teologie licentiats examen, ”Mission i retur” (1998). Jag hade en rad studieuppehåll då jag reste i tredje världen eller arbetade inom kyrkan, bland annat på dåvarande Svenska kyrkans mission i Uppsala (två omgångar) och inom Kyrkans Ungdom på nationell nivå. Jag var också prästpraktikant i sammanlagt över två år i 5-6 olika församlingar.
2008 Förberedande chefs- och ledarskapsutbildning, Strängnäs stift och PU Organisationsutveckling.

Tjänster i Kyrkan
1981-82 Bli Kamrat med Zimbabwe
Jag var initiativtagare och projektledare för ett samarbetsprojekt mellan Lutherhjälpen, SKM, SKS, Sigtuna folkhögskola och Kyrkans Ungdom. Det handlade om Svenska kyrkans internationella arbete och innehöll en resande folkhögskolekurs. Det var ett samarrangemang med den Lutherska kyrkan i Zimbabwe. 20 ungdomar deltog i den ettåriga folkhögskolekursen varav halva tiden var förlagd till Zimbabwe. Kursen följdes av flera internationella kurser i kyrkans regi.

1992-2001 Församlingspräst
Jag prästvigdes 1992 för Strängnäs stift och fick tjänst i Örebro Nikolai församling. Tillsammans med min prästvigningskompis placerades jag i en ny stadsdel där jag fick vara med och etablera församlingens närvaro. Det var ett spännand pionjärarbete. I centrala staden finns den gamla katedralliknande Sankt Nicolai kyrka. Jag fick i uppgift att utställningsanpassa kyrkorummet och arrangera utställningar med aktuell bildkonst i rummet från 1200-talet. Detta gav församlingen ytterligare ett språk att kommunicera på. Det blev många utställningar och nya spännande möten med en ny del av stadens befolkning. Verksamheten fortsätter än idag.

2001-2007 Missionsteolog
Missionsteolog på Internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Jag arbetade framförallt med att förbereda skrivelser och olika dokument, jag skrev många olika texter för kyrkans räkning. Dessutom fanns jag i följande:
- Folkbildning omkring missionsbegreppet. Jag var med och tog fram studiematerialet ”Både här och där” som en resurs i Svenska församlingars arbete med sin egen uppgift.
- Två konstutställningar, ”Världens Kristus” och ”Made in Asia” med konst från den världsvida kyrkan. Utställningarna var tänkt som resurs för Svenska kyrkans reflekterande kring Kristus och vår Kristusbild. Båda utställningarna visades bland annat i Skara domkyrka.
- Rekrytering, utbildning och fortbildning av Svenska kyrkans utsända medarbetare runt omkring i världen.

2008- … Domprost, Visby
I snart fyra år har jag tjänat som domprost i Visby. Det är ett framåtsyftande arbete i en levande församling tillsammans med många goda medarbetare. I församlingsarbetet har betoningen legat på: Små grupper för goda samtal, en satsning på konfirmandarbetet, vardagsmässor, diakonala nysatsningar och mycket mer. Jag har varit med och initierat två nya saker i Visby som har relevans för hela vår kyrka:
- Gotlands kyrkvecka – en årlig mötesplats där kyrkfolk från hela Svenska kyrkan kan mötas för att lära och inspireras av goda exempel runt om i vår kyrka. Devisen är – Teologi gör vi tillsammans. Under Gotlands kyrkvecka delas priset Årets förnyare i Svenska kyrkan ut.
- Kyrkans närvaro under den årliga Almedalsveckan har blivit tydligare under de senaste fyra åren. Bland annat står församlingen värd för Nikodemussamtal under valven i domkyrkan varje kväll under veckan. Dagens parti, representerad av en hög företrädare, finns i ett angeläget samtal om tro och politik. Domkyrkan finns med i samtalen om de viktiga framtidsfrågorna.

Detta är tjänster som alla har berikat mig - jag har lärt mig mycket om kyrkan och hennes möjligheter och utmaningar.

Förtroendeuppdrag i urval
Under skoltiden var jag aktiv både genom att vara med i elevrådet på högstadiet och ordförande under gymnasiet. Under gymnasietiden var jag också Ordförande i ekumeniska ungdomsrådet i Örebro under ett år.

- 76-81 Kyrkoråd i Örebro Olaus Petri församling (lite osäker på årtalen)
- 86- 95 Styrelsen för Svenska kyrkans mission
- mitten av 90-talet, drygt en mandatperiod, Stiftsstyrelsen Strängnäs stift
- Sedan 2008 vice ordförande i domkapitlet och med i stiftsstyrelsen i Visby stift.

Böcker
Egna böcker:
- Brytpunkter, om kristen tro och dess konsekvenser, Verbum 1989
- Mission i retur, Licentiatavhandling, SIM 1999
- Gränsöverskridande – om trons förnyelsekraft, Verbum 2003
- Sankta Maria, om Visby domkyrka, Visby domkyrkoförsamling 2010

Medskapare i följande böcker:
- Vem ska styra församlingen? Studiematerial, Kyrkans Ungdom 1978
- En Afrikansk resa – ett pedagogiskt äventyr, Resande skolan 1982
- Bli kamrat med Zimbabwe, studiebok om Zimbabwe, KU 1984 (red)
- Sydafrika, teologi och apartheid, temarapport Uppsala universitet 1986
- Kyrkan på ängen, Nikolai församling Örebro 1994
- Öppnar konsten kyrkan? Mitt i församlingen 1997
- Både här och där – ett material om församlingens uppdrag, Svenska kyrkan 2006
- Made in Asia – Kristustolkningar. Utställningskatalog, Svenska kyrkan och tidskriften Hela Jorden 2007

Artiklar i urval:
- Gemensamhetens möjlighet i Dela med varandra, Nordiska ekumeniska institutet 1985
- Gränsöverskridande mission i Till hela världen på Kristi sätt, Svenska missionsrådet 1990.
- Bönbok, Svenska kyrkan 2010

Dessutom:
- Olika artiklar i Svenska kyrkans missions årsbok och Strängnäs stifts årsbok
- Artiklar i dagspress och kyrklig press.
- Under ca 15 år skrev jag regelbundet en krönika i Nerikes Allehanda i Örebro, först en gång i månaden sedan var 14:e dag.

- Regelbundna bloggtankar. Besök min blogg: http://blogg.svenskakyrkan.se/domprostmats/

Utnämningar
- SKS pris två gånger, som del i ”Bli kamrat med Zimbabwe” och själv, under 80-talet.
- Årets Strängnässtiftare, Resestipendium Stiftsstyrelsen 1995

Om Kyrkan
Några saker är centrala i mitt tänk omkring kyrkan. Förutom vikten av ett gott barn - och ungdomsarbete, en levande diakoni med ett stort samhällsengagemang samt kyrkans världsvida natur vill jag förutom Kyrkans kulturarv lyfta fram gudstjänsten som viktigt för framtiden.

Gudstjänstens betydelse
Jag har firat gudstjänst regelbundet sedan min konfirmation 1972. Kanske är det framförallt i altarets närhet när vi bryter brödet och delar vinet mellan oss som jag tydligast får en bild av vad det är att vara kristen – vad det är att vara människa. Till altaret kommer jag med min brustenhet, med min sorg över att inte räcka till - jag går därifrån styrkt och helad av Guds närhet och ser nya möjligheter till ett liv i försoning.
Min egen erfarenhet av att finnas i ett uppbyggligt gudstjänstsammanhang gör att jag vill verka för ett fortsatt rikt gudstjänstliv. Vi människor behöver riter, symboler och bilder att hänga upp vårt liv på och för att förstå att vi finns insatta i något mycket större. Delaktighet är centralt för allt gudstjänstliv. I gudstjänsten tydliggörs att det finns en verklighet som jag inte kan ta på – men ändå räkna med.

Kyrkan som medvandrare
När det gäller kyrkans liv är jag just nu inspirerad av evangelisten Lukas berättelse om hur kyrkans mästare slår följe med två lärjungar på vägen mot Emmaus.
”Medan de gick där och samtalade och diskuterade kom Jesus själv och slog följe med dem”. Kyrkan ska vandra tillsammans med samtiden. Det är en viktig aspekt av att vara kyrka. Vi vandrar tillsammans genom att ta samtidens frågor på allvar – för de är också kyrkans.
”Vad är det ni går här och talar med varandra om?”
Som kyrka ska vi finnas i det pågående samtalet – lyssna och föra fram egna frågor. Vilka frågor rör sig i folkdjupet? Vilka frågor är aktuella för kyrkan – finns det viktiga frågeställningar som förtigs av samtiden?
Det är som medvandrare som det blir möjligt att visa på det befriande evangeliet.

Tankar om Gud
Att tro på historiens Gud betyder inte att Gud är historisk på samma sätt som Gustav Vasa. Nej, Gud är historisk på det sättet att Gud uppenbarar sig, visar sig, i den mänskliga historien. Gud lever sitt liv i ditt och mitt liv. Gud är historiens Gud på det sättet att Gud kommer oss till mötes från framtiden.
Gud älskar sin skapelse och finns levande i det jag möter varje dag. Gud bor inte i kyrkan utan överallt där människor möts och älskar glimmar det till av Guds närvaro.
Att vara kristen är därför inte något statiskt utan något som hela tiden förändras. Att vara kyrka är därför inte att hävda det kyrkliga utan att peka på Gud som lever sitt liv i mänskligheten. Som kristen och en del av kyrkan lär jag mig mer om Gud varje gång jag får vara med om ett möte med en annan människa.

Mitt måleri
På fritiden målar jag gärna. Ikoninspirerade bilder – med förgyllning på slitna presenningar. Form, känsla och färger från ikonernas värld. Men jag är för otrogen och experimentell i mitt målande för att platsa i ikonmålarnas skara. Däremot är jag sedan ungdom fascinerad av ikonmåleriet. Den östliga kyrkans rika bildspråk är inspirerande att ta spjärn emot. Jag tar till mig en del av det klassiska ikonmåleriets lagbundenhet men bearbetar det genom att bryta upp, utelämna, möblera om. Jag lånar lite här och där, vrider till det, lyfter fram detaljer och strävar mot det enkla. Syftet är att skapa en vacker bildbrygd med läkande och lugnande inverkan på människor. Mina bilder är en återbruksdemonstration då de är målade på gamla slitna och lappade presenningar. Återbruk är en from gest. Jag har haft många utställningar i kyrkor de senaste tio åren, bland annat i Skara, Strängnäs och Linköpings domkyrkor. Mina bilder finns på några stiftsgårdar och i ca 30 kyrkor runt om i landet.

Kl 18.00, söndag den 22 april 2012 är det vernissage i Mariestads domkyrka. Välkommen!

Framåttankar
För den närmaste perioden tycker jag mig se några huvudområden som viktiga för varje församling:

- Mindre räddhågsenhet och större frimodighet. En kyrka är alltid på väg och genom att sprida evangelium i nya sammanhang är hon stadd i förändring. Gud möter från framtiden!
- Balansen mellan att göra och vara. Vi behöver medvetet söka balansen mellan att vara i full verksamhet och att bara vara i stillhetens eftertanke och reflektion.
- Reflektion över begreppet mission. Samtalet om mission - vårt uppdrag -måste pågå hela tiden. Det handlar om församlingssyn och prioriteringar.
- En struktur för ideella insatser. Vi behöver bli bättre på att inbjuda och välkomna människor som vill vara aktiva och ideella i våra församlingar. Det behövs strategi och struktur.
- Utvecklad samverkan med andra. Vi behöver bli bättre på att utveckla samverkansformer med andra goda aktörer i samhället – kommun och andra organisationer.

CV - Arne Wiig

2012-01-05T11:14:00.001+01:00

Stig Arne Ivar Wiig

1964-08-24

arne.wiig@hotmail.com

1964 född och döpt i Karlskoga Församling

1982 Studentexamen Bredgårdsskolan 3-årig ekonomisk linje

1983-1984 Värnplikt- Officers och ledarskapsutbildning på KadS A9 Kristinehamn

1984-1988 Religionsvetenskapliga linjen samt forskarutbildning, Lunds Universiet

1988 Teologie Kandidatexamen vid Lunds Universietet

1988-1989 Studier vid Pastoralistitutet i Lund

1989 Prästvigd för Karlstads Stift1989 Bataljonspastor

1989-1990 Karlstads Domkyrkoförsamling

1991-1994 Komminister Frykeruds Församling – Stora Kils Pastorat

1993 Filosofie Kandidatexamen vid Lunds Universietet

1994-2002 Komminister Knivsta Pastorat

1996 Filosofie Magisterexamen vid Lunds Universietet

1997 Teologie Licentiat vid Lunds Universitet

1999 Teologie Doktorsexamen vid Lunds Universietet

2002-2009 Domkyrkokaplan, Härnösands domkyrkoförsamling

2009-2010 Universitetslektor vid MittUniverstietet

2011- VD / Föreläsare / Entreprenör

Civilstånd
Gift sedan 1988 med Elisabeth Leg logoped

3 söner: Christoffer, studerande: psykologi och pedagogik, Andreas, gymnasiestudier, fotomodell på MIKAS, Marcus, studerande

Publikationer / författande / kulturuppdrag i urval

Publicerade 1999 doktorsavhandlingen: Promise, Protection and Prosperity. Aspects of the "Shield" as a Religious Relational Metaphor in an Ancient Near Eastern Perspective (1999) som behandlade det forna Israels och de omkringliggande kulturernas syn på sina gudinnors-/ gudars beskydd och omsorg om den enskilda människan.
Publicerad psalmförfattare på Germans- och Wessmans Musikförlag .

Publicerad poet på Gedins förlag .

Pjäsförfattare och amatörskådespelare med bland egen föreställning 2008 på Härnösands teater. Konstutställningar Stockholm / Uppsala.
Förutom doktorsavhandling författare av bla En svensk Markuspassion, tankar kring människorna, musiken och motiven (With Bengt Pohjanen [1] and Fredrik Sixten, 2004) Frans Michael Franzén Myten och Människan. 2006. "Den oromantiska kampen för en romantisk domkyrka" HSS Studier och uppsatser 2006. Sedan 2011 av Statens Fastighetsverk utsedd att som entreprenör levandegöra miljön i och kring barockslottet Salsta. Av församlingar och ofta anlitad föreläsare i expertämnet : religiös symbolik

CV - Ingegerd Sjölin

2012-01-05T11:03:00.002+01:00

Prästexamen 1976-05-26
Prästvigning 1976-05-27

Tjänstgöring:
Pastoratsadjunkt, Nynäshamn 27/5 -15/7 1976
Pastoratsadjunkt, Salem 16/7 -31/12 1976
Extra kyrkoadjunkt, Östertälje, 1/1-1/3 1977
Extra ordinarie kyrkoadjunkt, Mikael, Örebro, 1/3 1977 - 31/8 1982
Komminister, Mikael, Örebro 1/9 1982 – 14/2 1999
Kyrkoherde, Nyköpings S:t Nicolai, 15/2 1999-11/9 2005
Rektor, Svenska kyrkans Pastoralinstitutet i Lund, 1/8 2005-

Akademiska meriter:

Teol.kand. 1976-04-09
Praktiskt-teologiska prov 1976-05-21
Hermeneutik 5 p 1988-03-18
Religionsbeteendevetenskap 40p 1991-06-03
Teologie doktorsexamen, 180 p 2000-02-14

Uppdrag:
Ordförande i Strängnäs stifts evangelisationskommitté, 1980-1988
Ledamot Samrådsgrupp om manliga och kvinnliga präster i Strängnäs stift, 1981-1988
Ledamot av Ansgarsrådet, Strängnäs stift, 1978-1981
Ledamot av Örebro Predikantförbunds styrelse, 1978-1979
Ledamot av ledningsgruppen för Ö89, 1988-1989
Ledamot av Svenska Kyrkans Forskningsråd, 2003 – 2006
Studieresa med forskningsrådet till WCC 26/9- 29/9 2004
Ledamot av Samfundet Pro Fide et Christianismo, 2004 –
Lärosamtal inom Community of Protestant churches in Europe (CPCE), som berörde Ministry, Ordination and Episkopé, 2007 – 2009
Ordförande för arbetsgruppen gällande dopgudstjänsten inför revisionen av kyrkohandboken, december 2010- juni 2011

Uppdrag vid universitet:
Opponent vid slutseminariet i Religionssociologi, rörande doktorsavhandlingen ”Jorden är mörk och svart – Vad som rör pastorer i Svenska Missionsförbundet när de ska predika om samhället”, Anita Boij, 2001, Uppsala universitet
Opponent vid licentiatexamen rörande licentiatsuppsatsen ”Begravningar i Malmö, 1980-2002, En studie av dödens och sorgens riter”, Jack Holmquist, 2004, Lunds universitet
Opponent vid slutseminariet i Religionssociologi rörande doktorsavhandlingen ” Den mänskliga värdigheten, Teoretiska och empiriska perspektiv på förbättringsarbete inom Svenska kyrkan med inriktning på sorg och begravningar.” Ingrid Persenius, 2004, Uppsala universitet
Ledamot av betygsnämnden vid Ingrid Persenius disputation 2006. ”Omsorg och mänsklig värdighet : teoretiska och empiriska perspektiv på förbättringsarbete i Svenska kyrkan med inriktning på begravningar ”.
Ledamot av betygsnämnden vid Charlotte Engels disputation 2006 ”Svenska kyrkans sociala arbete - för vem och varför?: en religionssociologisk studie av ett diakonalt dilemma ”

Publicerat:
Predikan tredje dagens morgon vid prästmötet, Strängnäs stifts prästmöteshandlingar, 1980
Evangelisationskommittén, Till hembygden, Strängnäs stiftsbok 1986
Ett möte med Iris, Till hembygden, Strängnäs stiftsbok 1990
Dopet i Fokus, Verbum, 1992, tillsammans med Björn Svärd och Birgitte Thaning
Döptes fler flickor än pojkar1991? artikel, Tro & Tanke 1992:12
Analys av kyrkostatistiken 1992, Nyckeln till Svenska kyrkans verksamheter och finanser - Bokslut 92, Örebro 1994
Mikaels församling år 2027, Till hembygden, Strängnäs stiftsbok 1994
Dopsed i förändring, Studier av Örebro pastorat 1710-1910, Örebro 1999, doktorsavhandling
Dop till tvåtusen, Tro & Tanke 1999:5
Av födsel och ohejdad vana - de odöpta och kyrkotillhöriga barnen, Religion och Sociologi ett fruktbart möte, red. Curt Dahlgren, artikel, 2002
Nattvardsgång och kyrkogång - fördjupning och frontförkortning, 2003, Eukaristin som livstolkning, prästmötesbok för Strängnäs stift
Återupprättad söndag, föredrag, Tacktal till Biskop Jonas Jonsson, Strängnäs stifts prästmöteshandingar 2003
Äktenskap och partnerskap: ett pastoralt perspektiv, s.283-292. Kärlek, samlevnad och äktenskap, Svenska kyrkans teologiska kommitté
Sju artiklar om huvudgudstjänsten, Linköpings stiftsblad, 2006-2007
Kirken og Teologiuddannelsen i en brydningstid, artikel Kritisk Forum för praktisk teologi, oktober 2008-12-14
Prästutbildningen och Religionssociologin, artikel, Religionssociologi i brytningstid, Red. Anna Bremborg Davidsson m.fl., s.298-318, 2009
Barnet - från objekt till subjekt, Barn och kommunion, artikel, Red. Niclas Blåder, Och han tog dem i famnen, s.73-86, 2011

Föredrag o. dyl.
Återupprättad söndag, Prästmötet i Strängnäs stift, 2003
Formsvacka - Huvudgudstjänster, Svenska kyrkan, 2004; Biskopsmötet, januari 2004, Kontraktsprostmöte, Växjö stift, 2004, Stiftskonvent för präster, Växjö stift, 2004, Kyrkoherdedag i Härnösands stift, 2004, Stiftsmedarbetare, Linköpings stift, 2006,Lunds kyrkliga samfällighet, 2006
Svenska kyrkans hearing om Äktenskap och samlevnad, 2004.
Hearing om samverkan mellan EFS och Svenska kyrkan, 2005.
Den nya prästutbildningen, Teologdag, Lunds stift, 2006.
Utbildningsdag om dopet, Villands och Gärds kontrakt, Lunds stift, augusti 2007.
Föredrag om prästutbildning, Nordiskt teologiskt forum, Oslo, oktober 2007.
Seminarium om dopet, Prästfortbildning för Lunds stift, oktober 2008.
Svenska kyrkan - en folkkyrka, ett verksamhetsperspektiv, utbildning för förtroendevalda från hela landet, januari 2008, Utbildning för ansvariga för vuxenkatekumenat i flera stift, våren 2008.
Exemplets makt är stor, om prästvigda kvinnor och förebilder, Historiskt vägval, 27 september 2008, Lunds stift.
Barn och kommunion, Svenska kyrkans forskningsdagar december 2009.
Svenska kyrkans dopritual och delaktighet, föredrag, Pastoralseminariet i Köpenhamn, fortbildning för präster, januari 2010.
Ett prästutbildningsperspektiv, respons på Trond Skard Dokkas föredrag; Teologisk profesjonsutdanning innen et moderne sekulært kunnskapsparadigme vid Nordiska rådets möte för Nätverket för teologisk utbildning i Norden på Skarholt, Island, maj 2011.
Nu och i framtiden - Struktur och Strategi, Två utbildningsdagar för ledningsgrupp i Nyköpings kyrkliga samfällighet, 5-6 september 2011.
Att välja och bli vald – Omvärldsorientering. Utbildningsdag för kyrkoråd och personal i Västra Skrävlinge församling, Malmö, 13 september 2011.
Kyrkans roll i den mångkulturella storstaden nu och i framtiden, Utbildningsdag för personal, kyrkoråd och ideella medarbetar i S:t Johannes församling, Malmö, 2 oktober 2011.
Kris i kyrkan? Panelsamtal tillsammans med biskop Lennart Koskinen och stiftsprost Bo Larsson vid S:ta Katharinastiftelsen. 24 oktober 2011.

CV - Carin Åblad Lundström

2012-01-05T10:51:00.003+01:00

Teologie doktor och domkyrkokaplan för undervisning,
Uppsala domkyrka

Född 1964, uppvuxen i Borås, gift sedan 1991 med Erik,
tre söner och bor sedan 2001 i Uppsala

UTBILDNING
Examina
2010 Teologie doktor, Uppsala universitet
1992 Prästexamen och prästvigning, Skara stift
1991 Teologie kandidatexamen, Uppsala universitet

Akademiska utbildningar
2010 Behörighetsgivande kyrkoherdekurs, Uppsala universitet, 15 hp
1993 Pedagogik, Göteborgs universitet, 5 p
1992 Psykologi A, Uppsala universitet, 30 p

Andra utbildningar
2011 SOUL, Sociala ekonomins Organisationer i Utveckling och Lärande,
Fördjupningskurs i SROI – Social Return on Investment. Serus, Linköping
2007 Att arbeta i projekt, Wenell
2002 MOD, Mångfald och dialog, steg 2, Sensus
1999 Förberedande chefs- och ledarskapsutbildning, Skara stift och PU
Organisationsutveckling
1998 Kvinna i ledarskap, Fjellstedtska stiftelsen och Kontura, Uppsala

YRKESERFARENHET
Pågående
2011- Domkyrkokaplan för undervisning
2003- Pastoralt och verksamhetsansvar för soppmässan, liturgiskt diakonalt
arbete bland hemlösa
2004- Pastoralt och verksamhetsansvar, Svenska kyrkans arbete på
gymnasieskolorna i Uppsala
Avslutade
2002-2011 Domkyrkokomminister i Uppsala
2003-2005 Projektledare, nedläggning av Mikaelskyrkan
2002-2003 Projektledare, Livskunskap, fältarbete med barn och unga på
grundskolenivå, i samarbete med socialtjänsten
2001 Vik domkyrkokomminister, Almtunakyrkan och S:t Pers kyrka, Uppsala
1995-2001 Komminister, Stora Mellby och Lagmansereds församlingar, Skara stift,
pastoralt ansvar och delegation för kyrkoråden i respektive församlingar
1994-1995 Komminister, Trollhättans församling, särskilt ansvar för skolfrågor
1993-1994 Pastorsadjunkt, Trollhättans församling

1992-1993 Caroli församling, november och januari
1992 Pastorsadjunkt i Stora Mellby pastorat (juni-augusti)

Under studietiden i Uppsala arbetade jag som vårdbiträde inom psykiatrisk vård på
Södra Älvsborgs Länssjukhus, inom klädhandeln som butiksbiträde, som
barntimmeledare i Gottsunda församling, Uppsala och som ungdomsledare och
lägeransvarig, husmor och lokalvårdare i Borås kyrkliga samfällighet.
Till min tidigaste yrkesverksamhet hör arbete i ventilationsindustrin, IMP konsulter AB
i Skövde, med uppdrag som byggnadsingenjör och konstruktör. Tidigare har jag varit
lärarvikarie i Borås grund- och gymnasieskolor, vik församlingsassistent i Borås
kyrkliga samfällighet och har arbetat inom hemtjänsten i Borås kommun.

UPPDRAG
Styrgruppsuppdrag
2011- Styrgruppen för Gränbyprojektet, Svenska kyrkan på Gränby köpcentrum,
Uppsala
2009-2011 Styrgruppen för Ebbas second hand, Uppsala stadsmission
2005-2008 Styrgruppen för av rikskyrkan finansierade projektet: Soppmässan än sen
då? Fältarbete för hemlösa och boken om Soppmässan
Särskilda uppdrag
2011 Judendom, kristendom och islam. Debatt mellan religiösa företrädare.
Fyrisskolan, Uppsala, 2011
2011 Krishantering och planering och genomförande av manifestation efter
katastrofen på Utøya och Oslo, Uppsala domkyrka
2008-2011 Vikarierande kyrkoherde i Uppsala domkyrkoförsamling periodvis under
somrarna

Pågående förtroendeuppdrag
2011- Kaplan, Västgöta Nation, Uppsala
2010- Fullmäktigeledamot, Länsförsäkringar, Uppsala
2010- Ordinarie ledamot i Kyrkomötet
2010- Ordinarie ledamot i Stiftsfullmäktige i Uppsala
2001- Kaplan för Skara stiftsgrupp i Uppsala

Avslutade förtroendeuppdrag
2006-2009 Teologiska institutionen, Uppsala universitet, doktorandrådets
representant i rekryteringsgrupp för personalanställningar
2004 Kaplan för Ekho, Uppsala
2000 Morgonandakter i P1, SR, Göteborg
1995 Ordförande och initiativtagare till Forum för kvinnliga präster i Skara stift
1993-1995 Medarbetare i prästmötesberedningen, Skara stifts prästmöte
1993 Arbetsgruppen för fortbildningsfrågor i Skara stift

Inspiratörs- och föreläsningsuppdrag
2011 Svenska kyrkans Unga, Skara stifts Allhelgonaläger. Om tro och vetande.
Skagagården
2011 Svenska kyrkans Unga, Uppsala stift. Ledarskap och andlighet i liturgiskt
socialt arbete, Bollnäs
2011 KY Begravningsentreprenör, Sensus. Begravningsskick. Uppsala
2011 Fotboll, religion och riter. Uppsala stadsmission
3
2007- Svenska kyrkans grundkurs, Uppsala stift. Strategier för
volontärverksamhet och soppmässan för hemlösa. Uppsala
2008- Församlingspedagogutbildningen. Strategier för volontärverksamhet.
Sigtuna
2006-2007 Svenska kyrkans pastoralinstitut. Strategier för volontärverksamhet och
Soppmässan, Uppsala
2008 Svenska kyrkans pastoralinstitut. Vuxet lärande och volontärverksamhet.
Uppsala
2008 Prästutbildningen, Johannelunds teologiska högskola. Om predikan.
Uppsala

Under studietiden i Uppsala var jag under två perioder vice ordförande och ordförande
i Skara stiftsgrupp i Uppsala. Fram tills jag påbörjade mina studier vid Uppsala
universitet har jag varit verksam som ungdomsledare i Svenska kyrkans unga, men
främst i Ansgarsförbundet. Under min uppväxt har jag varit minior, junior, senior och
ledare i Ansgarsförbundet i Gustav Adolfs församling i Borås.

Författarskap
2010 Åblad Lundström, Carin. När livet oväntat förändras. Föräldrars
erfarenheter efter spädbarnsdöd, med särskild hänsyn till ritualers
funktion. En religionspsykologisk studie, doktorsavhandling Uppsala
Universitet
2008 Medförfattare i: Andrae, M (red). Soppmässan. Hallgren och Björklund
förlag AB
2004 Medförfattare i: Trovärdig, kyrka och funktionshinder. Nummer 3/2004.
Diakonistiftelsens skriftserie

Personliga drivkrafter
Det som har varit och är viktigt för mig är: samtal och möten med människor i alla
åldrar och situationer: skolungdom, studenter, vuxna, äldre, hemlösa, invandrare,
bofasta, kvinnor och män. Mitt religionspsykologiska intresse genomsyrar även mitt
församlingsarbete. Jag är särskilt intresserad av andlig utveckling och andligt
ledarskap. Det har tidigare präglat mitt arbete med utveckling av volontärkonceptet i
församlingen och präglar även mitt nuvarande undervisningsuppdrag.
I församlingsarbetet är diakoni och själavård ett annat prioriterat område för
mig, inte minst genom mitt arbete med hemlösa – där jag har ett av mina pastorala
ansvarsområden. Under huvuddelen av mina yrkesverksamma år har jag arbetat med
utåtriktad församlingsverksamhet nära olika samhälleliga och andra privata aktörer
som exempelvis Stadsmissionen. Samtidigt har jag alltid haft förankring i liturgin. Jag
ser allt utåtriktat arbete i kyrkan som en rörelse från och in emot altaret.

Genom min yrkeserfarenhet och i förtroendeuppdrag har jag erfarenhet av
Svenska kyrkan på alla nivåer: församling, stifts- och på riksnivå.

Mats Hagelin kandiderar

2012-01-04T17:05:00.005+01:00

Mats Hagelin är kyrkoherde i Simrishamn.
Prästvigd 20 januari 1985 i Karlstads domkyrka av biskop Sven Ingebrand

Anställningar
jan 1985 – dec 1985 Pastoratsadjunkt i Karlstads domkyrkoförsamlingjan
1986 – maj 1988 Pastoratsadjunkt i Ulrika Eleonora Svenska församling, London
jun 1988 – jan 1989 Tf. kyrkoherde i Eda församling, Karlstads stift
feb 1989 – mar 1993 Kyrkoherde i Eda församling, Karlstads stift
apr 1993 – apr 1995 Kyrkoherde i Hammenhögs pastorat, Lunds stift
maj 1995 – Kyrkoherde i Simrishamns pastorat, Lunds stift

Utbildning
Studentexamen - naturvetenskaplig linje 1979
Värnpliktsutbildning –sjukvårdsbefäl 1979 - 1980
Högskoleexamen på religionsvetenskaplig linje (teol.kand examen) 1984
Kyrkoherdefortbildning steg I och II, Karlstads stift 1988 - 1989
Kyrkoherdekurs Sigtuna 1989FörvSkurs 1211/1212 för bataljonspastorer 1990
Kyrkledarhögskolan 1995-1997
Utbildad organisationskonsult inriktning ledarskap (FIRO-teorin) 1999 – 2001
Chef och ledarskapsutbildning 2010-2011

Individuell ledarskapscoaching 2010-2011
Arbetsmiljöutbildning BAM 2010
Ledarutbildningar inom scoutrörelsen 1976 - 1980
Diverse kurser inom teologi och församlingsutveckling

Förtroendeuppdrag
Ledamot av styrelsen SKS-Västra Värmland 1988 – 1993. Ordförande 1989 – 1993.
Ledamot av styrelsen SKS distriktsstyrelse, Karlstads stift 1989 – 1993.
Ledamot au 1991 – 1993.
Ledamot av stiftsfullmäktige Karlstads stift 1992 – 1993
Ledamot av Församling- och utbildningskommitten Karlstads stift 1992 – 1993

Ledamot av SKUT:s styrelse, Karlstads stift 1989 – 1993
Ledamot av SKPF stiftskretsen, Karlstads stift 1992 – 1993
Ersättare i Skolstyrelsen, Eda kommun 1992 – 1993
Kontraktsombud, Lutherhjälpen 1993 – 2009
Ersättare i Socialnämnden, Simrishamns kommun 1995 – 1998
Nämndeman i kammarrätten 1995 – 2001
Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden, Simrishamns kommun 1999 – 2002
Ordförande i Barn- och utbildningsnämndens au, Simrishamns kommun 1999 - 2002
Ledamot i Kommunfullmäktige, Simrishamns kommun 1995 –
Ledamot Stiftsfullmäktige, Lunds stift 1998 –
Ersättare Stiftsstyrelsen, Lunds stift 1998 – 2005
Ordförande i Lunds stift nätverk för vänskap med Palestinska kristna 2002-2006

Ordförande i Lunds stift internationella kommitte 2006-2009
Ledamot Stiftstyrelsen, Lunds stift 2006 –
Ersättare Stiftsstyrelsens au, Lunds stift 2007 – 2009

Ledamot och vice ordförande i Stiftsstyrelsens au, Lunds stift 2010 –
Förste vice ordförande Stiftsstyrelsen, Lunds stift 2010 –
Ledamot i Lunds stift/Länsstyrelsens kyrkoantikvariska samrådsgrupp 2010 -
Ledamot kyrkomötet 1998 –
Ersättare i Nämnden för kyrkolivets utveckling 2004 - 2006
Ledamot i Nämnden/styrgruppen för andlig vård vid kriminalvården 2004 -
Förste ersättare Kyrkostyrelsen 2006 – 2009
Ledamot Kyrkostyrelsen 2010-

Ersättare Kyrkostyrelsens au 2010-
Ledamot i styrelsen för Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem 2010 -
Gruppledare för moderata kyrkomötesgruppen 2006 –
Utnämnd prost hc i den evangelisk- lutherska kyrkan i Litauen 2004

UTREDNINGAR tillsatta av Kyrkostyrelsen, Svenska kyrkan
Ledamot i Demokratiutredningen 2005 – 2008
Ledamot i SKUT-utredningen 2007 – 2009

Ledamot i Strukturutredningen 2009 – 2011

Ledamot i Kollektutredningen 2011 -

Språk
Svenska, modersmål

Engelska, mycket goda kunskaper i tal och skrift

Tyska, goda kunskaper i tal och skrift

Franska, gymnasienivå, förstår enklare samtal och texter

Bild från IKON

CV - Åke Bonnier

2012-01-04T14:13:00.000+01:00

Åke Gabriel Bonnier
1957-12-11

Prästgatan 18A
111 29 Stockholm
akebonnier@gmail.com, ake.bonnier@svenskakyrkan.se

tel. arb: + 46 (0)8 723 30 02
tel. hem: + 46 (0)8 731 77 13
Mobitel: + 46 (0)708 731 788

1957 Född på allmänna BB i Stockholm
1965 Påbörjade grundskolan i Carlssons skola
1977 Tog studenten vid Palmgrenska samskolan
1977-1978 Volontärår inom Svenska kyrkan (Inom bl. a Kyrkliga gymnasistförbundet)
1978-1979 Vapenfri tjänst inom Sveriges Kristna Ungdomsråd (SKU)
1979-1983 Teologiska studier vid Uppsala universitet
1983-1984 Studier vid Pastoralinstutet i Uppsala
1984 Prästexamen inför Stockholms domkapitel
1984-06 Prästvigd i Storkyrkan, Stockholms domkyrka
1984 Sommarmissiv i Storkyrkoförsamlingen
1984-08 Missiverad till Hägerstens församling som pastoratsadjunkt
1986-02 Missiverad till Lidingö församling som pastoratsadjunkt
1988 Kyrkoadjunkt i Lidingö församling – en tjänst som sedan
omvandlades till komministratur
2000-2006 Kyrkoherde i Lidingö församling
2005- 2006 Kontraktsprost i Östermalms och Lidingö kontrakt
2006-09 - Domprost i Stockholms domkyrkoförsamling

Civilstånd
Gift sedan 1981 med Kristina Gustafsson Bonnier, socionom.
2 döttrar: Anna Bonnier, socionom och Elin Bonnier, projektanställd inom film och
Mediebranschen.

Övrigt engagemang och uppdrag
Tillhör Focolarerörelsen sedan 1988. Är gift focolarino och har ett starkt ekumeniskt
intresse och engagemang. Var bland annat med och byggde upp ett välfungerande
ekumeniskt samarbetet på Lidingö. Är också engagerad i religionsdialog.
Styrelseledamot (biskopens ersättare) i Stockholms stiftsstyrelse
Vice ordförande i Stockholms domkapitel
Ledamot i ett antal stiftelser bl. a Gålöstiftelsen
En av huvudmännen i S:ta Katharinastiftelsen
Ordförande i Stockholms stifts prästsällskap 2008-
Svenska kyrkans representant i styrelsen för Rikskommittén Sveriges nationaldagsfirande
Ordförande för Thielska galleriets vänner
Styrelseledamot i Gustavus Adolphus College, Minneapolis, USA
Medlem av Kungliga Patriotiska sällskapet
President 2011-2012 i Stockholm Gamla stans Rotaryklubb

Akademiska arbeten förutom examen
Jesus – vem var han? En uppsats om den judiske Jesus. Uppsala 1996

Publikationer
Strömmar av levande vatten – ett samtalsmaterial utgivet av Sensus, 2008
Men sen då? Ett slutkapitel i boken ”Carl-Erik Sahlberg, 40 år som präst 20 år i S:ta
Clara”, en vänskrift, 2008
Under Guds hand – en interreligiös andakt, i boken ”Samtal om religionsteologi”; Tro och
Tanke 2001.
Regelbundna bloggtankar (http://www.stockholmsdomkyrkoforsamling.se/)

Utnämningar
Kommendör av Gregorius den Stores orden. 2008 (Utnämnd av påven Benediktus XVI för
ekumeniska insatser)

(Bild från IKON)

De kandiderar - just nu

2012-01-04T11:17:00.000+01:00

Tackar nej: Christina Eriksson, 52, kyrkoherde i Lundby församling, Göteborg

Hans Almer, 59, stiftsadjunkt, Göteborg

Anders Grape, 58, kyrkoherde i Enköping, Uppsala

Ingegerd Sjölin, 59, rektor vid Pastoralinstitutet i Lund

Åke Bonnier, 54, domprost i Stockholm.

Staffan Grenstedt, 59, lärare vid Johannelunds teologiska institut i Uppsala.

Mats Hermansson, 54, domprost i Visby

Carin Åblad Lundström, 47, domkyrkokomminster i Uppsala domkyrkoförsamling

Jacqueline Björnram, 56, förste stiftsadjunkt i och avdelningschef på stiftskansliet i Skara

Leif Nordlander,58, kyrkoherde i Vara

Arne Wiig, 47, tidigare domkyrkokaplan i Härnösand. Har varit lektor på Mittuniversitetet.

Catharina Segerbank, präst Tyresö församling

Sonja Grunselius, komminister i Saleby. Kyrkomötesledamot

Uppdatering 13:40: Arne Wiig är alltså inte knuten till Johannelund. Däremot har han varit lektor på Mittuniversitetet.

Uppdatering 13:52: Sonja Grunselius kandiderar

Uppdatering 15:23: Christina Eriksson tackar nej.
http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/christina-eriksson-tackar-nej

Fler kandidater: Christina Eriksson, Hans Almer, Anders Grape

2012-01-03T17:18:00.001+01:00

Enligt Kyrkans tidning har Christina Eriksson, Hans Almer och Anders Grape anslutit sig till de kandiderandes skara. Ingemar Söderström tackar nej.

http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/nya-biskopskandidater-till-skara

-posted using BlogPress

Mats Hermansson kandiderar

2012-01-03T00:58:00.000+01:00

Mats Hermansson, domprost i Visby, har tackat ja till att kandidera. Innan han blev domprost har han bland annat varit församlingspräst i Örebro och missionsteolog på Kyrkokansliet i Uppsala och projektledare för "Världens Kristus", en konstutställning med 45 kristusbilder från olika delar av världen.

Mats bloggar på http://blogg.svenskakyrkan.se/domprostmats och uttrycker sig också genom bildskapande, och hans presenningsikoner kommer att visas i Mariestad framåt våren.

Några citat från Mats blogg:

"Kyrkan finns inte till för sin egen skull, utan är sänd av Gud i världen med uppdraget att i ord och handling visa på evangeliet om Guds befriande och gränsöverskridande kärlek och för att påminna människan om sitt medarbetarskap för en bebolig värld – för alla människor. Det är att lägga ribban för lågt om vi tror att kyrkans mission i världen enbart handlar om att värva medlemmar. Syftet är istället att vara ett Guds redskap i världen." (2012-01-01)

"Kyrkan bör självklart arbeta för rättvisa i världen. Men det räcker inte. Kyrkans fundament är något mycket större och starkare. Ord som i generationer velat pedagogisera vad det handlar om är: Barmhärtighet, Nåd, Gåva och Förlåtelse. Denna dimension av livet behöver kyrkan idag värna om. Kyrkan ska inte bara tala om synd, det gör hon inte heller, men bli tydligare i talet om syndernas förlåtelse. ”Syndernas förlåtelse” är faktiskt det ända som nämns om kyrkans uppgift i den Apostoliska trosbekännelsen. Det borde vara ett memento och ett raster på varje församlings förkunnelse och verksamhet." (2011-09-29)

"När ska vi sluta krypa och be om ursäkt? Jag tycker vi med rätta ska vara glada över allt gott som gjorts och görs i vår älskade kyrka. Till exempel när det gäller Kyrkomötets kloka och framåtblickande beslut, för flera år sedan, att kyrkan viger människor som är kära i varandra och vill dela varandras liv – och också vill be om Guds välsignelse över detta gemensamma liv. Och detta oavsett kön. Jag är stolt att få verka i en sådan kyrka. Heja Kyrkomötet!" (2011-09-26)

Karin: Några tankar inför biskopsvalet

2011-12-30T17:02:00.001+01:00

http://karinlangstromvinge.blogspot.com/2011/12/tankar-infor-biskopsvalet.html

Staffan Grenstedt kandiderar!

2011-12-30T13:30:00.001+01:00

"På uppdrag av de förtroendevalda elektorerna i Skövde har jag tillfrågat Staffan Grenstedt om han ställer upp som kandidat i biskopsvalet och - glädjande nog - har han - efter moget övervägande - svarat ja.

Staffan är teologie doktor i missionsvetenskap och har erfarenhet av många års försam,lingsarbete i både små och stora församlingar, där ledorden har varit delegation, bemyndigande och tydlighet. Under 8,5 år har han dessutom arbetat i den lutherska Mekane Yesuskyrkan i Etiopien, utsänd av Uppsala stift, där han fick lära känna en starkt växande kyrka, som bärs av lekfolket och det har gett honom många lärdomar om vad vi kan lära av de växande kyrkorna i syd.

Han har också ett antal år varit högskolelektor vid Johannelunds teologiska högskola i Uppsala i historisk-praktisk teologi och alltså arbetat med att utbilda nya präster. Han har också varit högskolelektor vid Mekane Yesus-kyrkans teologiska seminarium där han undervisat i kristendomens historia. Och några år som teologisk rådgivare i Mekane Yesus-kyrkan.

Hans vision är en folkkyrka med låga trösklar med Kristus i centrum. Han tycker det är viktigt att vårda sin egen andlighet och är fascinerad av arbetet med "mission-shaped Church" i Church of England. Där jobbar man mycket med analys och utvärdering, vilket Staffan anser är "måsten" inför framtiden.

Staffan blev tvåa i biskopsvalet i Göteborg förra året.
Detta och annat om Staffan kan man läsa på hans hemsida, där han både har en kort presentation av sig själv och där finns också hans CV.
https://epost.svenskakyrkan.se/exchweb/bin/redir.asp?URL=http://www.staffangrenstedt.se

Berit Hjelm"

Claes Björndahl: Carin Åblad Lundström kandiderar!

2011-12-17T17:01:00.000+01:00

"Kära vänner!
Kan med glädje berätta att Carin Åblad-Lundström har tackat ja till att kandidera.
Carin är f.n domykyrkokomminster i Uppsala domkyrkoförsamling där hon bl.a ansvarar för församlingens Volontärer/frivilligarbetare. Hon arbetar också med den sk Soppmässan på Samariterhemmet i Uppsala.
Carin är TD i religionspsykologi, hon är kaplan för Skara stifts teologgrupp i Uppsala och sitter sed...an 2010 i Kyrkomötet och i Stiftsfullmäktige i Uppsala stift. Carin är uppvuxen i Borås, prästvigd i Skara 1992 och har tjänstgjort som präst bl.a i Trollhättan och Stora Mellby pastorat (nuv Bjärke). I Carin Åblad-Lundström har vi en kandidat med stor teologisk kompetens och med bred församlingserfarenhet.
Hon känner väl förhållandena i Skara stift och vet hur det är att arbeta i både landsbygds och stadsförsamlingar men genom sina år i Uppsala har hon också andra erfarenheter av Svenska kyrkan som kan komma väl till pass.Det är därför med stor glädje som vi i nomineringsgruppen ÖKA - Öppen kyrka en kyrka för alla, vill föreslå Carin Åblad-Lundström som kandidat till biskopsämbetet i Skara stift.

Claes Björndahl"

Thomas Gustafsson föreslår Catharina Segerbank

2011-12-17T16:59:00.000+01:00

"Som elektor har jag blivit ombedd att framföra Chatarina Segerbank som möjlig biskopkandidat.Catharina Segerbank är teologie doktor, präst och författare. Hon har 25 års erfarenhet som präst i Svenska kyrkan, och har en bred erfarenhet av ekumenik och religiös dialog. Hon var ett antal år anställd som Direktor för ekumenik vid Sveriges kristna Råd. Hennes ämnen som föreläsare handlar om inspiration, tröst i sorgen, vård i livets slutskede, barn och sorg samt om kulturhistoria och religionsmöten.

Thomas Gustafsson"

Stefan Klint: Mångfald i nomineringsvalet

2011-12-10T13:29:00.000+01:00

"Jag tror att det skulle betyda mycket för hela Svenska kyrkan med en biskop som kallats in från en av våra systerkyrkor, med andra erfarenheter och nya perspektiv. Jag tror inte att språket skulle vara ett oöverstigligt problem. Tvärtom skulle en invandrad biskop som snabbt tar sig in i och bidrar till Svenska kyrkan och det svenska samhället kunna få en mycket stor betydelse för synen på invandring och mångfald i det svenska samhället.

Vi måste bli mycket bättre på att ta till vara på människors talanger och möjligheter och inte låta det svenska språket eller en förment svensk kultur bli till en mur som hindrar det ”myller av liv” som skulle prägla skapelsen (1 Mos 1:21, 8:17).

Jag menar överlag att det är viktigt att nomineringarna i januari speglar en bredd och en mångfald av olika möjliga kandidater med olika bakgrund och kulturella och teologiska profiler.

I samband med hearingen kommer kandidaternas lämplighet sedan att prövas på många olika sätt. Jag tror det är viktigt att elektorerna har flera tydliga alternativ att ta ställning till i själva valprocessen, att engagerade medlemmar i nomineringsskedet tillåter sig tänka fritt och djärvt och att inte bortgallrings- och likriktningsmekanismerna slår till för tidigt.

Stefan Klint"

Michael Persson, London, kandiderar inte. Gudrun Erlanson seglar upp.

2011-12-07T21:52:00.000+01:00

Michael Persson, kyrkoherde i London, har meddelat att han inte kandiderar.

I facebookgruppen diskuteras däremot Gudrun Erlanson, kontraktsprost och kyrkoherde i Helsingborg.

/Karin

Daniel Gustafsson föreslår Leif Nordlander

2011-12-07T21:37:00.001+01:00

"Jag är osäker på om de bästa biskopskandidaterna för Skara stift hittas i Stockholms innerstad, och vill ta tillfället i akt att föra fram de personer som jag som ung präst i stiftet har tilltro till inför framtiden.Carin Åblad-Lundström och Staffan Grenstedt är redan nämnda här. Jag vill också föra fram Leif Nordlander, som med sin erfarenhet och kompetens borde vara en given kandidat.

1) Han har en gedigen erfarenhet av att leda, dels som mångårig kyrkoherde, dels som tidigare ordförande för Oas-rörelsen.
2) Han är en god teolog, en uppskattad predikant och en visionär inför framtidens utmaningar. 3) Han känner stiftet och är känd i breda kretsar, utan att komma ”inifrån” kansliet. Tillsammans med hans erfarenhet från både arbete med ideella och från kyrkomötet borde detta göra honom till en given kandidat.

Daniel Gustafsson"

Olle Carlsson

2011-12-02T15:54:00.001+01:00

"Olle Carlsson är en fantastisk människa med bakgrund och erfarenhet av livet som gör honom trovärdig och en tillgång som ledare och förebild. Även förekommande i media i olika sammanhang, vilket jag tycker är viktigt för kyrkan.En människa som till och med kan bli igenkänd utanför kyrkliga sammanhang. En av de få som har praktisk erfarenhet av att få folk att vilja komma till kyrkan. En biskop för 2000-talet och framtidens kyrka.

Magnus Hedström"

Rickard Nyberg föreslår Michael Bjerkhagen och Annica Anderbrandt

2011-12-02T15:52:00.001+01:00

"Michael Bjerkhagen är en bra präst. Klar och tydlig när han predikar och har enligt vad jag hört iallafall ett mycket gott renomee av dom som jobbar nära honom. Åren som biskopsadjunkt till Caroline Krook måste ha givit honom en mycket god insikt i det biskopliga arbetet. Jag noterar även att han har forskarstuderat i liturgi vid påvliga universitetet Angelicum i Rom. Han är kanske lite för oerfar...en ännu för att bli biskop då han inte varit kyrkoherde i någon församling och är bara 45 år men absolut ett framtida biskopsämne tycker jag.

Domprosten i Uppsala Annica Anderbrandt är ett annat biskopsämne som jag gillar. Klar och tydlig predikant. Vet dock inget om hur hon är som chef och ledare men hon har bred erfarenhet av flera plan inom kyrkan som församlingspräst, biskopsadjunkt till Claes-Bertil Ytterberg och som kyrkoherde och kontraktsprost i falun innan hon blev domprost i uppsala där jag hört henne predika några gånger.

Rickard Nyberg"

Helena Taubner: Se värdet i möten på nätet

2011-11-03T09:43:00.000+01:00

"Och när jag ändå håller på och tänker på det här... så vill jag passa på att säga att jag tycker att det känns viktigt att den blivande biskopen har ett "modernt" sätt att se på kommunikation med medlemmarna (och för all del även med alla som inte är medlemmar). Användning av nätet bör ses som en självklarhet och en möjlighet, istället för som något hotfullt som vi kan "tänka bort". Jag menar inte att biskopen själv måste vara en fena på att hantera nätet och annan teknik, men att h*n måste se värdet i de möten som sker här. Som jag ser det så är "skall kyrkan finnas på nätet?" en icke-fråga. Det vi borde fråga är istället "hur kan vi kalla oss kyrka utan att finnas på nätet?.

Helena Taubner"

Fredrik Modéus kandiderar inte

2011-10-28T12:21:00.000+02:00

Jag har varit i kontakt med Fredrik Modéus, som nämnts av flera här, och han meddelar att han inte står till förfogande i biskopsvalet i Skara stift.

Karin Långström Vinge

Willem-Jan Fens: Fyra kriterier från min horisont

2011-10-25T21:11:00.000+02:00

4 kriterier från min horisont.

"När det gäller biskopsval tänker jag så här: vilken kontakt har jag som kyrkoherde/präst med en biskop? När spelar det någon roll vem som sitter på biskopsstolen i Skara?

För det första: vid fortbildning. Det är viktigt för mig att biskopen har något att tillföra stiftet för att hålla den teologiska nivån uppe bland anställda, präster och andra. Dvs. att jag menar att vi behöver en biskop som är en bra teolog, och som vet vad som händer i församlingarna, och som kan sätta teologin i ett relevant församlingssammanhang.

För det andra: när det uppstår problem lokalt i församlingen. Då behöver vi en biskop som kan lyssna och stötta i besvärliga situationer. Alltså någon som själv är bra på samtal/själavård och som inte ryggar tillbaka när det börjar blåsa.

För det tredje: vid visitationer. Vi behöver en biskop som kan analysera och ge synpunkter på pågående gudstjänstliv och verksamhet. Alltså någon med analytisk förmåga, kritisk på rätt sätt, och som har stor erfarenhet av församlingsverksamhet.

För det fjärde: vid rekrytering. Vi måste få fler präster till stiftet. Någon som kan vara flaggskepp, som låter sin röst höra i samhället och kyrka. Sedan har biskopen så klart en del andra funktioner och får representera kyrkan på olika sätt, men de här 4 kriterier är viktiga för mig.

Då kommer jag ändå tillbaka till tidigare nämnda Sven Hillert, men kanske ännu tydligare till Christina Eriksson som var aktuell för Göteborgs stift nyss. Hon är kyrkoherde i Lundby på Hissingen. Jag tror att hon svarar bra mot ovanstående 4 kriterier. Att hon är kvinna är, som flera har påpekat, ett plus.

Willem-Jan Fens,

Kh i Mariestad."

Håkan Gerenmarks funderingar

2011-09-11T09:30:00.000+02:00

"Vill dela med mej av några funderingar jag har.
Jag måste börja med att fråga mej vad skall vi ha en biskop till?
Det kan tyckas självklart att vi behöver en biskop men då vill jag fundera över till vad.

Är det så att alla verkligen ser biskopen som vår ledare eller andlige ledare eller kanske är det så att det är präster och diakoner som ser biskopen som sin ledare.
Något måste förändras annars kommer biskopen att marginaleseras.
Ett av problemen är att biskopen är chef (på pappret) på stiftkansliet. Det fungerar inte om biskopen skall vara trovärdig. Biskopen skall vara en andlig ledare.
Att vara chef och sen också vara ordförande i stiftstyrelsen är att sitta på två stolar.

Att sen biskopen i sitt andliga ledarskap skall ha visioner om hur kyrkan skall vara i vårt samhälle och skall framför allt lyssna på människor. Vi behöver en ledare som vågar visa vägen. en ledare som lyfter fram andra.osv
Att bedöma om biskopen är tillräckligt troende får andra fundera över.

Håkan Gerenmark"

Tomas Rosenlundh föreslår Christina Schenning och Marika Markovits

2011-09-01T16:11:00.000+02:00

"Jag har följt diskussionen på Facebook under en tid och tycker att det är ett ytterst viktigt forum att starta denna viktiga debatt om vår nya biskop. Om mig själv kan sägas att jag arbetar nära den kyrkliga verksamheten i Skövde pastorat och tycker att frågan om vår nya biskop är en mycket viktig och stor fråga.
Mitt i detta förstår jag att rollen som biskop är svår, för den handlar om att skapa en legitimitet inåt och samtidigt utåt. Det innebär att rollen är svår och kommer vara svår och om jag inte missminner mig skrev Lennart Koskinen om dessa båda roller när han avgick som biskop för Visby stift.

Vi talar om ledaregenskaper i båda fallen och där vi idag har att ta stor hänsyn till vår omvärld. I GP den 31 augusti 2011 talade den blivande biskopen i Göteborg Per Eckerdal om samkönade äktenskap, om kvinnliga präster och om Gud. Tydligt och klart och där han var enkel och rak i sitt budskap. Ett budskap till oss
vanliga med ett ja till alla tre frågeställningar. I artikeln framkom hans ambitioner att vara ett ansikte utåt för Svenska kyrkan, där samhällsengagemanget lyser igen och att kyrkan måste anpassas till det nya samhället. Ett nytt sätt för kyrkan genom att förändra språk och mötesplatser. Den kristna tron skall inte vara i periferin utan mitt i samhällsströmmen där livets realiteter finns.
Intressant och tänkvärt. En samhällsengagerad kyrka som förmedlar en tro som är relevant för livets alla områden.

Per Eckerdals ord så långt men som pekar på något väsentligt - att se Svenska kyrkan i den tid som idag är. I den tid som idag är konstaterar jag att den frågeställning som ställts i debatten om könet är relevant vid detta val, så håller jag med Stefan Klint i hans inlägg. Kompetensen måste finnas och som inkluderar kompetens i ledaregenskaper, men en kvinna skall ha företräde om denna
situation uppstår.

När jag går igenom och ser antalet kvinnliga biskopar i landet så kan man väldigt enkelt konstatera att kvinnorna är i minoritet. Det tycker jag är märkligt för jag kan aldrig tro att det handlar om en kompetensbrist. Återigen kan man ställa sig frågan om det är den ursprungliga skillnaden att männen tar för sig mer och därför syns mer? Vad det än beror på så är det helt enkelt dags
att lyfta fram de kvinnor som kan vara aktuella och få en möjlighet att träffa dem för att utreda om de fyller de kriterier vi ställer på en ny kommande ledare. Jag är övertygad om att de finns och av de namn som tidigare nämnts önskar jag att det ges tillfälle att träffa två av dem som finns med i de inspel som gjorts - Karin Burstrand och Maria Ottensten. Jag kan dem för dåligt i detta nu, men de inspel
som getts under denna process gång gör att jag tror att de är mycket intressanta kandidater till denna viktiga post.

Ytterligare två kvinnor vill jag nämna, men där är jag också osäker på om de är intresserade att komma tillbaka till en tjänst inom Svenska Kyrkan. Båda var med i biskopsvalet till Västerås 2007, men de blev som bekant inte valda. De två jag talar om är Christina Schenning som arbetar inom Räddningsverket och det är Marika Markovits som arbetar inom Stadsmissionen i Stockholm.

Ledordet är samhällsengagemang och ledarskap för dessa två sist nämnda. Det kan mycket väl vara så att de inte är intresserade, men det skulle vara intressant att fråga dem och lyssna på deras berättelse. Att komma utifrån och in i en verksamhet är inte heller fel - ibland ser man inte möjligheterna för man har varit med så
länge.

Som sagt, viktiga frågor som inte kan avfärdas på något sätt. I dessa tider och med de frågor som Svenska Kyrkan brottas med är det därför viktigt med ett engagemang för valet till ny biskop i Skara stift.

Tomas Rosenlundh, förtroendevald i Skövde"

Stefan Klint: Kön är ett relevant kriterium

2011-08-27T18:48:00.000+02:00

"Jag vill bidra med en tanke som några andra varit inne på, men kanske inte uttalat rakt ut. Jag menar att kön är ett relevant kriterium vid ett biskopsval 2012. Om det står mellan två jämngoda kandidater av olika kön anser jag att en kvinna bör ha förtur. Detta mot bakgrund att vi har haft enbart manliga biskopar i Västsverige i tusen år (!) och att Svenska kyrkan har haft både kvinnor och män som... präster sedan femtio och kyrkoherdar sedan fyrtio år.

Frågan är av så stor vikt för Svenska kyrkans trovärdighet att jag personligen nästan lutar åt uppfattningen, att en kvinnlig kandidat kan vara att föredra framför en manlig även om den senare har snäppet bättre formella kvalifikationer. På söndag är temat för gudstjänsten "Nådens gåvor". I den gamla evangelieboken var temat "Förspillda tillfällen". Göteborgs stift missade nyligen ännu ett tillfälle att göra Svenska kyrkan mer jämställd. Hur går det i Skara?

Stefan Klint

Pernilla Parenmalm föreslår Karin Sarja

2011-08-23T23:16:00.000+02:00

"Jag vill bidra med förslaget Karin Sarja, docent i kyrkohistoria/missionshistoria, präst i Svenska kyrkan och ledamot av Svenska kyrkans teologiska kommitté. Bördig från Västergötland, prästvigd för Skara stift, har arbetat som präst i Mariestads pastorat och Uppsala Domkyrkoförsamling. Disputerade med avhandlingen ”Ännu en syster till Afrika” om tidiga kvinnliga missionärer. Arbetar i sin vidare ...forskning med frågor om mission, väckelsehistoria, kvinno- och genusfrågor i kristendomens historia, för att nämna några områden och har publicerat en rad artiklar och arbeten efter sin avhandling.

Arbetar för närvarande som projektsekreterare vid sekretariatet för teologi och ekumenik på Kyrkokansliet i Uppsala, tidigare lektor på Teologiska högskolan i Stockholm, Högskolan i Gävle samt forskare på Centrum för Genusvetenskap. Jag uppfattar Karin som en både god teolog som pedagog, med förmågan att knyta samman dåtid-nutid-framtid samt det lokala med det globala – en resurs för Svenska kyrkan!

Pernilla Parenmalm"

Inger Lindeskog. En kristusdoftande personlighet

2011-08-23T18:09:00.000+02:00

"Det är viktigt att alla präster och diakoner i stiftet kan se vår näste biskop som sin andliga ledare, att vi hittar en person som många kan sluta upp kring.

Jag har två huvudfavoriter i nuläget. Båda prästvigdes vid 27 och blev kyrkoherdar i 35-års-åldern. De är tydliga andliga ledare som kan samla och ena människor och som man gärna vänder sig till i sina svåra stunder. Båda gräver energiskt där... de står, men har en tydlig utblick utanför det lokala och nutida. Höjda över det kyrkopolitiska tjäbblet är de inriktade på att ge andlig föda och visa Guds folk på den Väg vi bör vandra. De har dessutom de personliga och yrkesmässiga egenskaper jag värderar allra högst:
1) en Kristus-doftande personlighet, d v s en strävan efter att bemöta alla lika och Andens frukter märkbara i sina liv och
2) ett tydligt fokus på församlingsbyggande utifrån gudstjänstens centrum. De jag gärna ser som biskopar är:

- Fredrik Modéus, 47 år, som redan nämnts i detta sammanhang, varför jag inte säger något mer om honom än följande: Hans bok "Mod att vara kyrka" gjorde mig lycklig i flera månader efter att den kommit ut. Läs den - om du inte redan gjort det!

- Carl Sjögren, 52 år, kyrkoherde i Ulricehamns pastorat, kontraktsprost vid 38 år, medverkande vid Ideellt forums utbildning "Att leda ideella" & på medarbetardagen i Skara den 6 september med seminarier kring gudstjänst/delaktighet i gudstjänsten/arbete med gudstjänstgrupper.

Inger Lindeskog"

Kristofer Strid: Bönedag?

2011-08-09T20:53:00.000+02:00

"Hej på er! Som icke-Skarastiftare (än iallafall) och teologistudent (då man kanske kan få föreslå lite "galna" idéer, hur vore det om man utlyste en bönedag för biskopsvalet. Gärna samlas tillsammans, präster och diakoner, förtroendevalda och andra intresserade OAVSETT partipolitisk färg, ideologi och agenda och teologiska preferenser med ETT syfte, att fråga Herren: vem är en man eller kvinna efter ditt hjärta, Gud? Att mötas på knä drar våra hjärtan närmare Jesus, vi blir mer lika honom i våra olika tjänster för Guds rike och vi kan lära oss älska varandra, trots alla olikheter som vi gärna och ofta framhåller (Joh 15:16-17, 17:21 m.m)
Som sagt, ett förslag.. :)"

Kristofer Strid

Anders Sterzel: Till vad ska vår nye biskop komma?

2011-08-09T00:00:00.000+02:00

"Så här långt har debatten handlat enbart om hur en biskop bör vara och vilken som är lämplig. Men en minst lika viktig fråga är: till vad skall biskopen komma? Biskopens viktigaste redskap är stiftskansliet med dess medarbetare, och det är viktigt att vi tillsammans funderar över hur ett stiftskansli bör fungera och hur biskopen skall använda sig av denna.

Jag tror att det är viktigt att den kommande biskopen får en chans att tillsätta de medarbetare denne vill ha, och inte ärva de medarbetare som arbetat med tidigare biskopar. Det finns alltid en risk för att en ny biskop hamnar i knät på ”gamla stiftskanslirävar” som styr biskopen i stället för tvärtom. En nyvald biskop borde därför ha rätt att byta ut sin stabsfunktion när denne väljs, så att hon eller han får en chans att sätta sina avtryck i stiftet.

Men även stiftets framtid i sin helhet bör diskuteras. jag tycker att det vore en välsignelse om man ändrade anställningsvillkoren på stiftskansliet så att de som anställs i framtiden får projektanställningar på ca 5 år. På så sätt får man ett ökande samarbets- och kunskapsflöde mellan stiftskansliet och församlingarna. Efter några år på stiftet så kommer man ut i församlingslivet med vidgade kunskaper. Som det ser ut nu så verkar det vara ett självändamål att arbeta på ett stiftskansli.

Nu kanske någon anser att denna fråga inte har med ett biskopsval att göra, men jag vill betona det motsatta. Vad hjälper det vilken biskop vi väljer om det är stiftskansliet som styr biskopen och inte tvärtom.

Anders Sterzel
Stenstorps pastorat"

Fler namn på Facebook

2011-08-05T10:37:00.000+02:00

Fler etiketter till föregående inlägg nedan.

Du som inte har ett konto på Facebook så du kan följa diskussionen där - skaffa ett redan idag!

/KarinLV

Många namn i facebookdebatten

2011-08-05T10:26:00.000+02:00

Martin Garlöv har sammanställt vilka namn som hittills nämnts i vår grupp på facebook.

Precis som han skriver så kommer några falla bort, några kommer till, och framåt vårkanten har vi en ny biskop!

Kanske någon av ...?

Peter Lundborg, Maria Ytterbrink, Michael Persson, Annika Borg, Johan Dalman, Karin Karlberg, Jesper Svartvik, Åsa Löwén, Mats Hermansson, Kerstin Wimmer, Fredrik Modéus, Carin Åblad Lundström, Mikael Mogren, Susanne Wigorts Yngvesson, Staffan Grenstedt, Ulla-Britt Berglund, Maria Ottensten, Gunnar Sjöberg, Jacqueline Björnram, Thomas Ekstrand, Karin Burstrand, Sven Hillert, Sonja Grunselius, Kerstin Hesslefors Persson...

Jan-Anders Ekelund föreslår Staffan Grenstedt

2011-08-03T19:40:00.000+02:00

"Ingen har nämnt teol.dr. Staffan Grenstedt som fick 42 % av rösterna i Gbg. Vi behöver en biskop i Skara stift och inte minst i biskopsmötet med erfarenhet av hur en av våra systerkyrkor växer lavinartat. Viktigt att vi kan få en biskop som kompletterar de övriga biskoparna i biskopsmötet, läronämnden och kyrkomötet. Staffan står fri ifrån det kyrliga etablissimanget. Vi behöver en biskop som kommer utifrån med nya friska ögon.

Läs mer

Jan-Anders Ekelund, förtroendevald i Göteborgs stift"

Reine Toth föreslår Fredrik Modéus

2011-07-31T21:49:00.000+02:00

"Här kommer ett förslag från en pastorsadjunkt, varför ni får ta det för vad det är. Mitt förslag är en person som är deltagare i den här gruppen — Fredrik Modéus. Fredrik var aktuell som kandidat vid biskopsvalet i Göteborgs stift men tackade sedan nej. Vi kan ju hoppas att det var för att ville vänta in Skara stift:) Även om han tackade nej då, tycker jag vi ska ställa frågan till honom nu. Bara för att omständigheterna inte var de rätta då, kan vi inte ta för givet att samma sak gäller nu. Nu är det ett nytt biskopsval i ett annat stift med andra förutsättningar. Ett år har dessutom gått sedan dess och saker och ting förändras i livet.

Jag har mött Fredrik två gånger. Första gången var förra hösten då han bemödade sig att ta sig till Uppsala enbart för att träffa Skara stiftsgrupp. Andra gången var nu i våras på Johannelund, då han hade sin sedvanliga föreläsning hos praxisterminen. Båda dessa möten har gett mersmak hos mig, och jag fick genast känslan ”biskopsmaterial!”

Jag blev oerhört inspirerad när jag lyssnade på Fredrik. Hans forskning fick tyngd i mina öron, dels för att det grundar sig på faktiska förhållanden inom Svenska kyrkan, dels för att han talar utifrån utgångspunkten att han vet vad det innebär att vara församlingsledare. Som person har jag uppfattat Fredrik som socialt kompetent, trevlig, skärpt, strukturerad och inlyssnande. Han inger stort förtroende.
Med Fredrik som biskop skulle vi få en biskop som tänker församling, och vilket stift i Svenska kyrkan skulle inte ha enormt mycket att vinna på att få in än mer av det tänket. Och genom Fredrik skulle Skara stift stå väl rustade inför en av de största utmaningarna som väntar Svenska kyrkan i framtiden — nämligen att åstadkomma en större delaktighet och ett ökat lekmannaengagemang. Så genom Fredrik Modéus skulle Skara stift bygga in ett tänk och en handlingskraft som borgar för en god framtid i stiftet.

Fredrik är en unik person i Svenska kyrkan. Han har varit en av ledande kuggarna, ja kanske själva nestorn, när det gäller att bygga upp Helgeands församling i Lunds stift, där har tjänstgjort som komminister 97-99 och som kyrkoherde 00-08. Under Fredriks tid skedde en rejäl utveckling av gudstjänstlivet där, och han utvecklade ett framgångsrikt arbete med gudstjänstgrupper och delaktighet i församlingslivet. Helgeands församling är idag en församling som ofta omtalas som en förebild, vilket Fredrik har mycket stor del i. Sedan har Fredrik fortsatt vidare och börjat forskning kring gudstjänstliv/församlingsliv i Svenska kyrkan. Detta har bl.a. renderat i boken Längta efter liv som är ett resultat av en undersökning av 35 församlingar i Svenska kyrkan. Tidigare har Fredrik även skrivit boken Mod att vara kyrka.

Fredrik skulle vara en biskop som i bagaget har med sig den unika kombinationen att ha varit med att bygga upp en församling på ett framgångsrikt sätt, förenat med konkret forskning om detsamma. En forskning som för övrigt har blivit mycket uppmärksammad i kyrkSverige.

Just att det sammanhang han har varit i (Helgeand) också har genererat en numerär tillväxt är en faktor som inte får glömmas bort. Jag anser det viktigt att den som blir biskop på sitt cv har med sig att hon/han inte bara har bidragit kvalitativ växt i den/de församling/ar hon/har tjänstgjort, även om det också är högst centralt, utan också att det är en person som har bidragit till en kvantitativ tillväxt i sin församling. Jag önskar en biskop som kan bidra till att både att människor ska kunna växa i sin tro (kvalitativ växt), men också kan bidra till att antalet kristna ökar i Skara stift (kvantitativ växt).. Detta tror jag Fredrik eventuellt skulle kunna vara rätt person till..

Åldersmässigt (född 1964) ligger dessutom Fredrik väldigt rätt för detta val. Hans ålder innebär att det skulle bli en långsiktig lösning och att man inte behöver utlysa nytt biskopsval den närmsta tiden. Problemet att vinna förtroende hos den äldre generationen, vilket kan dyka upp om personen ifråga är kring 40 år, torde heller inte dyka upp i Fredriks fall. Åldern är således idealisk: Ungdomlig — men inte för ung. Erfaren — men inte för gammal.

Tror för övrigt det finns en stor psykologiskt värde i att de anställda och de förtroendevalda runt om i stiftet skulle veta (med Fredrik) att biskopen i Skara är en person som har en stor del av sitt hjärta (egna erfarenheter) och hjärna (teologisk kompetens på området) i det lokala, vanliga, slitsamma församlingslivet. Jag ser framför mig att det skulle vara en stor motivationsfaktor för anställda i församlingarna att ha en biskop med Fredriks egenskaper.

Fredrik Modéus, om du läser detta vill jag bara säga två saker.
1. Skarastiftsandan finns bara i Skara stift!
2. För en tid sedan fick jag höra nuvarande biskops förklaring av Skarastifts-symbolen. Den består av tretton stjärnor, där en som är lite större finns i mitten omgiven av de tolv andra. Biskopen förklarade (lite halvt skämtsamt) att det är Skara stift i mitten omgiven av de andra stiften. Så Fredrik, ska du nån gång bli biskop så ska du väl vara det i stiftet med den stora stjärnan (tänk Josefs dröm) :)..

Reine Toth, präst i Lidköping"

Maria Ottensten

2011-07-31T21:25:00.000+02:00

Maria Ottensten är en god kandidat.
Teol kand-examen, Uppsala 1989
Pastoralinstitutet i Uppsala 1990
Prästvigd 13 jan 1991 i Karlstads domkyrka av Bengt Wadensjö
Pastorsadjunkt i Karlskoga församling jan 1991-jan 1992
Komminister i Karlskoga Församling jan 1992-juni 1995
Konfirmandkonsulent i Karlstad stift ( arvodestjän...st parallellt med Km–tjänst ) 1992-1995
Kyrkoherde i Grimetons pastorat – sedermera Himledalens församling 1995-2005 Stiftsadjunkt i Göteborgs stift 2005-2007
Kyrkoherde i Örgryte 2008- nu
“Doctor of Ministry in Preaching “ vid Lutheran School of Theology 2005 Författare till böckerna “Vardagens Gud” – Argument förlag 2007, och “Predikan växer fram” - Verbum.

Några länkar:

Maria om tro
Välsigna kärlek oavsett kön

Predikan växer fram
Vardagens Gud

/Karin Långström Vinge

2011-07-30T17:53:00.000+02:00

Jag har placerat den här bloggen i Skövde på bloggkartan.se.

Lars van der Heeg föreslår Susanne Wigorts Yngvesson

2011-07-30T17:45:00.000+02:00

"I en tid då det inte finns självklara vägar till de unga generationerna, så behövs det en teolog som är kunnig i de frågor som just berör unga människor. SWY har doktorerat om medias etik och ansvar, hon har debatterat flera gånger i samma ämne och om problematiken med vår nya informationsteknologi och är också medialt tränad och avslappnad. Hon har även skrivit om andra "ungdomsämnen" såsom kärlek och relationer, kontakter med sekulärhumanism, etik genom kultur och film. Hela tiden med en bred nutida bildning och mot bakgrund i klassisk kunskap i etik, och med mod och friskhet i såväl val av temata som språkdräkt. SWY skulle kunna bli en biskop som på allvar når - och förstår den växande generationen. I ett stift som Skara, klämt mellan flera stora men också delvis anonyma metropoler skulle hon kunna få ungdomen att känna närheten till kyrkan på orten just för att kyrkan själv kan visa att den finns där, inte bara fysiskt utan i också i sitt sätt att tänka. SWY är inte prästvigd, men har arbetat i närheten av Biskop em. B. Wadensjö, och vet nog på så sätt mer om en biskops vardag än många duktiga präster. Detta skulle också göra att hon lättare skulle hålla sig fri att möta stiftets frågor.

Lars van der Heeg

Bertil Murray: Näring från andra kyrkor?

2011-07-28T23:44:00.000+02:00

"Mirjam och Mose väcker tankarna på att flytta sig mellan länder. Jag håller med Martin om att det vore jättespännande om ni öppnade ögonen för vad som finns utanför landets gränser. Vi behöver få näring från andra kyrkor som vi står i gemenskap med. Har inte Skara något spännande vänstift? Tänk att få hit en anglikan eller någon från ...Syd. Det skulle alldeles säkert påverka Skara stift och hela vår kyrka i en spännande riktning. Tänk om ni blev först ut i Svenska kyrkan. Åtminstone borde väl någon kandidat kunna vaskas fram? Tanken har väckts i andra stift de senaste åren men hittills har det stannat vid en tanke.
Bertil Murray"

Jonas Lindberg: Carin Lundblad Åström - komminister, TD och kyrkomötesledamot

2011-07-26T19:30:00.000+02:00

"Jag tror att Carin Åblad Lundström, komminister i Uppsala domkyrkoförsamling sedan något tiotal år tillbaka och teologie doktor kan vara ett bra namn. Genom sitt arbete med soppmässan i Samariterhemmets kyrka har hon visat på hur engagerande socialt arbete och goda gudstjänster kan skapas, vilket visar på praktisk förmåga att hantera några av kyrkans viktigaste framtidsfrågor. Därtill har hon alltså teologisk akademisk höjd, perspektiv från rikskyrklig nivå genom rikshelgedomen och är därtill Skarastiftare av födsel och till hjärtat.

Jonas Lindberg"

Fråga på Facebook

2011-07-22T13:57:00.000+02:00

Gå in på vår sida på facebook-sida och var med och diskutera du också!

Sven-Olof Grenabo: ekumenen Johan Dalman!

2011-07-21T13:51:00.000+02:00

"I Sveriges Kristna råd har jag vid några tillfället träffat Johan Dalman f n domprost i Strängnäs. Han var ordförande i den grupp som arbetade fram överenskommelsen med Sv Missonskyrkan. Han är en god ekumen och saknar inte humor, vilket ibland är en bristvara i Sv kyrkan. Dessutom har han rötter i Västsverige."

Sven-Olof Grenabo, kyrkopolitiker i Hjo

Bloggen uppmärksammad

2011-07-18T16:31:00.001+02:00

Vår blogg har redan uppmärksammats av Kyrkans tidning. Tackar och bockar!
/KarinLV

Martin Edström: Peter Lundborg god kandidat

2011-07-18T12:06:00.001+02:00

"Peter Lundborg. Verksam som domprost i Linköpings stift är en god kandidat. Han gjorde ett bra intryck under teologdagar i våras och en trevlig bekantskap även utanför "föreläsningens ram". Något mer än så vet jag inte om honom. Kanske någon här som kan ge mer information? Han har skrivit en bok som heter "Var är församlingen?" Han talar mycket om församlingsbegreppet och vill "sätta ord" på detta. En nog så viktig egenskap för en biskop.
Några sammanfattande ord med utgångspunkt ur boken:

Var är församlingen? Runt nattvardsbordet i församlingskyrkan? I en församlingsbok, där alla döpta är antecknade? Inom ett visst geografiskt område, vars gränser kan markeras på ens karta? Eller är den i himlen, osynlig?Den här boken vill bjuda in läsaren att delta i sökandet efter församlingen i Nya testamentet, i historien, i kyrkans bekännelse och i den kyrkliga organisationen. Syftet är att den ska kunna läsas av alla som lever i en församling och stimulera till samtal om den egna församlingens identitet.
Martin Edström"

7 kriterier för nästa biskop i Skara

2011-07-17T18:45:00.000+02:00

I Billings kontrakt ville vi inleda arbetet med att välja ny biskop med att ta fram en "sökprofil".
På ett kontraktsmöte (som vi kallar PRÖL, dvs prästerliga överläggningar), valde vi en arbetsgrupp för detta ändamål. Den består av Mats Bengtson, komminister, Katarina Lindgren, sjukhusdiakon, Karin Långström Vinge, komminister, Richard Mellgren, kyrkoherde.

Vi kom gemensamt fram till 7 kriterier som vi gärna ser stämmer med nästa biskop.

Kommande biskop ska:
1. vara en god teolog och teologie doktor.
2. vara folkkyrklig, med förankring i kyrkans tradition och liv.
3. ha en gedigen församlingserfarenhet.
4. vara inspiratör och visionär.
5. vara aktiv i samhällsdebatten och vara kyrkans ansikte utåt i media.
6. ha en tydlig strategi för Skara stift vad gäller kyrkobyggnader och stiftskansli.
7. ha en pastoral omsorg om stiftets präster och diakoner.

Kriterierna är uppställda utan inbördes ordning.

Var gärna med oss och diskutera kriterier, namn osv. Låt samtalet börja!